|
Min älskade Diva! Fotad av Eíríkur Jónsson på VM 2003 i Danmark. |
Fråga IA och Denni Har du något du undrar över. Passa på att fråga oss! Maila frågan till info@iaodenni.nu Frågor och Svar för åren 2006 - 2015 hittar du i menyraden längst upp till höger. Frågor och Svar för åren 2016 - 2020 hittar du om du scrollar ner på den här sidan. |
|
Alla uppdateringar sker på vår nya hemsida: Varmt välkommen att besöka oss där! Fråga 26 maj 2021- viksling i tölt Hej, Var inne på er hemsida i min strävan att hitta information om vixling. Såg att man kan maila en fråga och tänkte passa på att göra det. Jag skulle behöva lite information i skrift och gärna film, om vixling. Det ska användas till att förklara för min veterinär vad det är. Har ni skrivit om vixling i er blogg, eller var kan jag hitta det jag söker? Googling gav inget vidare resultat⟃⇻ Mvh Carina Dahlvid, Navåsens Islandshästar Hej! Tack för din fråga. När jag hade Ridlärare I - utbildning för några år sedan bad vi Lena Lennartsson om hjälp för att få texten i kurskompendiet (som ridläraraspiranterna skriver) korrekt: “Taktfel i tölt, viksling/förkortning: Om en häst är passaktig i tölten så landar samma sidas benpar väldigt nära varandra i marken. Bakbenet först och sedan frambenet. Därefter kommer andra sidas benpar väldigt nära varandra på sin sida i marken. Bakben först sedan strax därefter frambenet. Om hästen blir mer och mer passaktig landar de samtidiga benparen mer och mer nära varandra men fortfarande landar bakbenet strax före frambenet. Om hästen går över i ren passgång/grisepass landar höger sidas benpar samtidigt i marken och vänster sidas benpar också samtidigt. Det här är en skör balans för hästen. Särskilt om hästen inte är van att hamna i detta läge. Den spänner sig lätt och då ändras fotförflyttningen. Om hästen tex på höger sida landar med frambenet före bakbenet i marken så vikslar den. Dvs hästen måste sträcka fram det andra frambenet för att inte gå omkull. Under tiden så hinner höger bakben att landa och eftersom hästen har sträckt ut vänster framben så landar den diagonalt. Inte exakt samtidigt men det är en diagonal rörelse och hästen blir då diagonal också i nästa stegsekvens dvs den har bytt gångart till trav. Om hästen har lätt för trav så fortsätter den gärna att trava men om hästen har svårt för trav så blir den genast fyrtaktig och slår om mot tölt och blir passaktig igen. Hästen blir alltså först ”för" passaktig , frambenet landar före samma sidas bakben och hästen vikslar och byter gångart. Viksling heter det när det sker i passaktig tölt i lugnt till medeltempo. Pass: Är tempot högt så hästen svävar i passen då heter det förkortning och hästen slår över till korsgalopp, tempot är då för högt för trav. Det kan hända på passhästar som är riktigt snabba men hamnar på framdelen så frambenet landar före samma sidas bakben. Läs gärna också på s.142 i boken Islandshästen om förkortning i pass. Vad gäller film på viksling så rekommenderar jag dig att ta direktkontakt med Lena. Hälsa gärna från mig. Hoppas att du fick svar på din fråga gör IA 29 december Jag fick en bra fråga på fb ang. hur man ska göra om grovfodret innehåller för lite protein. Här följer mitt svar: För ridhästar bör kvoten mellan smältbart råprotein och energi vara 5 - 6, gärna närmare 6. Eftersom det kommer kosta mycket att komplettera ett grovfoder med alltför låg kvot så skulle jag först ställa mig frågan om jag kunde byta till ett grovfoder med en kvot närmare 6. Går inte det skulle jag komplettera med: KRAFFT Lusern Chopped som är ett varmluftstorkat grovfoder baserat på hackad lusern. Den smältbara råproteinen (SMRP) ligger på 105 g/kg i det fodret.Det som är mycket bra med att ge Lusern som tillskott är att det är ett grovfoder, det som är mindre bra är att det kostar mycket. Vårt grovfoder i år ligger oxå lite lågt och vi kompletterar med: KRAFFT Muscle Up som är ett kraftfoder som ligger på 340 g/kg i SMRP (ligger så högt i protein att det oftast räcker att ge några hekto bara) ochger även 1 dl KRAFFTs Extra Pellets som är ett mineral- och vitamintillskott. Och efter jag svarat kom en följdfråga om hur vi räknar ut hur mycket vi bör komplettera med och då svarade jag: Vi tar först fram en foderstat beräknat på det grovfodret vi har. Den uträkningen tar vi hjälp av KRAFFT med. De går att ringa till KRAFFT direkt på tel 020-30 40 40 och fråga om foder och foderstater (finns såklart fler som kan hjälpa till med frågor om foder och foderstater). Därefter anpassar vi foderstaten efter hur hästen ser ut. Min rekommendation är att du oxå gör så för att få en så bra foderstat som möjligt. Fram till 1998 köpte vi ett grovfoder som låg runt 5 - 6 i kvot och så räknade jag själv foderstat och kompletterade grovfodret med kraftfoder som jag blandade själv.Eftersom vi hade så många hästar på gården och de flesta var i träning inför tävling och/eller avelsvisning blev det arbetsamt att blanda foder själv. Vi hade aldrig använt något "färdigfoder" tidigare och hörde av oss till KRAFFT. Den kvinnan på KRAFFT som jag fick tag i är agronom och när hon hade räknat på vårt grovfoder sa hon att vi inte behövde komplettera med något kraftfoder eftersom vårt grovfoder var så bra. Det svaret gillade vi och senare samma år började KRAFFTs och vårt samarbete som nu pågått i 22 år. Notera att detta var 22 år sedan - då hade kunskapen om hur viktigt grovfodret är inte nått så långt som den gjort idag. Därför var henne svar extra bra och mycket förtroendeingivande. Hälsning från IA November: i samband med Månadens tips för oktober har jag fått flera intressanta och bra frågor: Nedan följer frågor och svar (sätter in dem allteftersom jag svarar på frågorna): Fråga: Hej Läser era tips som alltid är genomtänkta och toppen. Har bara en fråga ang höstbete, betar era hästar även när gräset är fruset? ( nätter,tidiga morgnar . Vill absolut inte ha min häst fet men är samtidigt rädd för fång . Hur ser ni på att fodra med halm ( kornhalm) fri tillgång eller visstantal kg . Gäller yngre häst 4 år . Tack för lärorik sida. Svar: Hej! Tack för dina fina ord – de värmer! På din första fråga är svaret: JA och den frågan ställde en person till, så läs gärna svaret här nedan där jag utvecklar mitt svar mer. På din andra fråga om halm har jag tidigare lärt mig detta: ”Använd helst havre- eller vetehalm. Hästar skall inte äta råghalm. När halmen är skördad skall den ”vila” minst en månad innan den används som foder. Halm innehåller inget protein och ungefär 4 MJ/kg foder (energi). Därför passar halmen ypperligt att utfodra tillsammans med KRAFFT Lusern Mix som är en kombination av varmlufttorkad lusern, gräshö, melass och vegetabilisk olja. Halm passar också utmärkt att fodra med om hösilaget har höga proteinvärden.” När jag läser på för att kunna svara på din fråga ser jag att nu är rekommendationerna ändrade: alla fyra halmsorterna går att fodra med – det viktiga är att halmen är av bra hygienisk kvalité. Läs gärna här: https://hastsverige.se/hastens-miljo/grovfoder/halm/ Jag skulle ändå välja havre- eller vetehalm i första hand. Och om jag inte fick tag i det, ta korn- eller råghalm. Men, det är bara vad jag skulle välja själv och stöds inte av någon forskning/fakta. Så här står det på vår hemsida under fliken ”Foderråd”: ”Fodring av för tjocka hästar: Se till att grovfodret har relativt låga värden så att hästen kan få den grovfodermängden den behöver. Byt gärna ut upp till hälften av grovfodergivan till halm. Ge inget kraftfoder. För att de hästarna som är för runda, och får en hel del halm, inte skall få för lite näring så kompletterar vi med 1 dl Krafft Miner Blå eller Röd per dag.” De av våra hästar som är för tjocka får inte fri tillgång på halm om det äter för mycket av halmen. Lycka till med fodringen av din unga häst! Hälsningar från IA Fråga: Hej, Har läst ert måndagstips om feta hästar. Jag har en fråga hur ni gör när det är frost ute? Såg att era hästar brukar stå på bete m högt gult gräs denna tid på året, men hur gör ni när det blir frost? Har hört talas om att frost gräs inte är bra? Ha det gott. Svar: Hej! Vi har tur med våra hästar för (än så länge) har ingen av dem fått fång eller liknande sjukdomar. Det jag har lärt mig är att hästar som är känsliga kan bli dåliga av att beta frostigt gräs, men att det inte är farligt för de som inte är känsliga. För att svara på din fråga hittade jag nu bl.a. nedanstående info: Farligt att låta hästarna beta frostigt gräs? Jenny Redgårds svar: Hej! Nej, det finns inga studier som visar att frostigt gräs skulle vara farligt att beta av för friska hästar. För känsliga individer kan risken för fång eller kolik möjligen öka och för dessa kan det vara bra att planera lite extra. Friska hästar mår bättre av att vistas i en stor hage där det finns möjlighet för dem att utföra sitt naturliga beteende – nämligen söka föda och beta även under höst och vinter. Fråga: Läste dina oktober tips,men skulle vilja att du förtydligar hur man får en häst i bra/lagom hull för att den ska må bra,slippa skador av sin övervikt osv. Konkreta råd dvs hur kan en lämplig foderstat se ut för en häst med 50-100kg övervikt?Träningen? hur bör den läggas upp för att vara en effektiv hjälp att få hästen att ”rasa” i vikt? Själv har vi två vi hela tiden får ”mata på” för att de inte ska ”falla ur”,de rids ganska hårt 4dagar i veckan och vilar de andra,stoet äter 1l kraftfoder(müsli)samt mineraler och B-vitamin om dagen och hingsten får 1l plus 1dl havre. De äter ca 8kg torr hö fördelat på fyra ggr om dagen. Vi tycker åtminstone de är fina i hull,vad tycker ni? (Stoet på bild) Svar: Hej! Efter vad jag kan se på bilderna tycker jag att din fina häst ser ut att vara i bra hull! För att göra en korrekt bedömning måste man se hästen IRL, men det vet du såklart. Låter underbart (tycker jag med mina lättfödda hästar) att få ”mata på” sina hästar. Har du analyserat Ert hösilage? En häst ska inte ”rasa” i vikt utan gå ner sakta och kontrollerat. Mycket lättare för oss människor: vi kan i princip nästan sluta äta och då rasa i vikt. Jag har skrivit en längre text som svar på dina kloka frågor, men kom på nu att det får istället bli Månadens tips för november. Hoppas att det är ok för dig hälsar IA. Fråga: Så ni fodrar inget alls, varken morgon eller kväll, med hö, om hästarna går ute på gammelbete dygnet runt? Svårt att veta, eller är det mäta som gäller? Svar: Hej! Precis: vi fodrar inte alls våra hästar som går ute på höstbete dygnet runt. De är i bra hull och vi har självklart koll på deras hull dagligen (när de går ute med vår blick och händer). Enda gången vi fodrar är om det kommer mycket snö som hästarna inte kan ta sig igenom på ett lätt sätt (t.ex vintern 2010). Riktigt viktigt är att det finns tillgång på mycket bete så att deras magar hålls igång. De har alla halmad ligghall, men de väljer betet före halmen. Hälsningar från IA Fråga 1 september – vad göra med häst som är orolig med huvudet och i munnen? Hej Har köpt en ny häst som jag inte provat innan tyvärr inser att det är mycket att jobba med men det som bekymrar är: Hon är väldigt orolig i huvud o i munnen Går inte att ta i förrän hon blir ännu mer stressad Hon har mycket rörelser o är o balanserad Dock lyhörd vill göra rätt o inga dumheter Vilka övningar kan rekommenderas Tack för erat engagemang för oss all som sitter i vardagen med alla frågor⟃↱Inger Hej Inger! Tack för din fråga och dina fina rader! Din fråga är dock mycket komplex och jättesvår att svara på utan att ha sett Er i IRL. Låter, på din beskrivning, som en både fin och trevlig häst. Vad sägs om detta:
Någon/några av punkterna ovan har du kanske redan gjort, vilket i såfall är mycket bra. Hoppas att detta kan hjälpa dig något. Önskar dig lycka till gör IA Fråga 1 juli – träningstips för en häst som har svårt för att trava Hej! Jag har svårt att få fram traven i ridningen. Har en känslig och nästan alltid mer eller mindre spänd valack som är 9 år. Har ridit honom i snart 3 år. Tidigare var traven inget problem. Nu när tölten blivit mycket bättre i takten så väljer han tölten i första hand då jag rider. (Men ej vid longering eller i hagen). Han ramlar aldrig ner i trav vid ridning. Har du några träningstips för att hitta traven? Tack för möjligheten att kunna fråga! Vänliga islandshästhälsningar från Eva Hej Eva! Tack för din fråga. Som ridlärare måste jag alltid fråga när en häst som tidigare inte haft några problem med traven börjar få det: Har din häst ont? Hur rör han sig utan ryttare? I longering – rör han sig som förut när han inte hade några problem med traven eller annorlunda? Kanske ska du kontakta en hästveterinär? Vidare skriver du att han är spänd. Är han även spänd när du arbetar honom från marken? Om han longeras i en rundpaddock – kan du iså fall börja rida honom där? Min tanke är att om han är lugn vid longering och travar kan det vara bra att vara på samma ställe och fortsätta träningen uppsutten när han travar bra och lugnt utan ryttare (alltså vid samma tillfälle). Eftersom du skriver att han är spänd så borde det påverka traven negativt. Var han även spänd tidigare när han hade lätt för att trava? Sedan måste jag svara det som kanske känns mindre roligt: utan att ha sett dig och din häst är det svårt att ge råd om travträningen. Har du hjälp av en duktig ridlärare? Som du ser blir det fler frågor än svar från mig. Mitt råd är att svara på frågorna jag har ställt och utifrån dina egna svar gå vidare och ta hjälp av en skicklig ridlärare och ev. även en hästveterinär. Hoppas att detta kunnat hjälpa dig något gör IA.
Fråga 29 april 2020 - fång/bete Hej Har ni någon erfarenhet av fång? Vänjer ni era hästar ( ridhästar ) vid bete på våren ? Låter ni ridhästar gå på bete? Vad tycker ni man ska tänka på ang gräs/ fång ? Är så orolig att min häst ska drabbas. Tack för en superbra hemsida med så mycket bra info. Med vänlig hälsning, Maria Hej Maria! Tack för din fråga och dina fina ord om vår hemsida – det gläder oss mycket att få höra det! Vi har aldrig haft någon häst med fång. Det beror nog både på tur med våra hästars gener och hur våra hästar sköts. Våra hästar har bete i sina hagar året om. Enda gången de inte kan bete är om det är drygt ½ meter snö. Det gör att vi inte behöver vänta in dem vid gräs på våren – de vänjer sig succesivt när det gula/höstvinterbetet sakta ersätta av grönt vårbete. Alla våra hästar går på bete. Men, om betet blir för kraftigt och de går upp i vikt får vi begränsa hur lång tid de får beta per dag. Gäller främst när de går på gammal vall/åker. Betar de i magra skogshagar brukar de kunna gå där stora delar av dygnet, ev hela dygnet. Om din häst inte är van vid bete när våren kommer behöver den vänjas in sakta dag för dag. Hur stor risk en häst har att drabbas av fång beror både på generna och vad och hur mycket den äter. Det är samma sak som för människor: dvs arv och miljö påverkar. Ett råd är att se till att din häst inte är/blir tjock. Även smala hästar drabbas av fång, men fetma ökar ofta risken att drabbas av fång mycket. I Månadens tips har jag flera gånger tagit upp problemet med feta hästar/tillgång till bete – läs gärna det. Hoppas att du fick lite mer info om fång/bete och att du hittar bra lösningar för din häst! Hälsningar från IA Fråga 24 juli 2019– användande av nosgrimmor och boots? Hej Ia och Denni! Jag har precis köpt min första islandshäst och har lite funderingar. Jag har en quarter sedan tidigare och rider alltid utan nosgrimma, av vilken anledning använder man nosgrimma vid ridning av islandshäst? Jag har också sett att väldigt många rider med viktboots är det ett "måste"? Det ska bli väldigt spännande och roligt att lära mig mer om det som är specifikt för islandshästar och den typen av ridning. Grunden är ju att få en självbärande och balanserad häst oavsett typ av häst och ridning, läste era intressanta tipsen bl a om hörnpassering och Hej, grattis till din nya häst och det gläder mig att höra att du uppskattar tipsen om hörnpasseringar och ”galoppklockan”! Båda dina frågor är intressanta och berör mycket stora ämnen. Ang. nosgrimma så tror jag att det bara är en tradition, att nosgrimman ”hör till” tränset precis som det är inom de flesta riddiscipliner. Jag använder alltid nosgrimma, Denni hoppar över nosgrimma rätt ofta. Jag tycker din fråga är bra att ställa till sig själv: varför använder jag nosgrimma? Själv tycker jag dock inte att det viktigaste är om man har nosgrimma eller inte, utan hur hästen svarar på förhållning, att den trivs med bettet och att bettet och nosgrimman (om bett och nosgrimma används) är korrekt tillpassat och hästen trivs med utrustningen. Jag tycker inte om tanken/åsikten: ”jag är en god hästmänniska för jag använder inte nosgrimma”. Har sett skräckexempel på hur hästen har det vid en förhållning både med och utan nosgrimma. Har också självklart sett när hästen har det riktigt bra både med och utan nosgrimma. För mig är själva nosgrimman rätt så ointressant, jag är intresserad av att hästen är ridbar, har en lugn och harmonisk mun och ”suger” på bettet (vare sig den har eller inte har nosgrimma). Ang. viktboots så tycker jag att de generellt används alldeles för ofta av många. Tycker inte att en häst ska gå med viktboots och slita mer på sin kropp för att den är inte är ridbar. Jag tycker viktboots kan användas bla. vid följande tillfällen:
Behöver jag tillägga att jag knappt rider med boots? Det finns hästar jag tränat i många år utan att jag ens provat boots på dem. Jag skulle nog använda viktboots lite oftare. Vid vissa tillfällen kan det vara mycket bra att använda boots , tex i fallen ovan, men jag tycker verkligen inte om det slentrianmässiga användandet av viktboots. Denni läste mitt svar och la till:” en häst som fungerar bra utan nosgrimma har heller inga besvär av att ha en nosgrimma”. Tänkvärt tycker jag! Hoppas att du fick svar på några av dina funderingar eller i varje fall nya tankar. Lycka till med din islandshäst önskar IA. Fråga 5 mars 2019 – sätta igång ett sto efter fölning Hej, Här kommer en fråga som jag hoppas ni kan ge råd kring och posta på er hemsida under ”frågor & svar”. Vi ska nu skilja vårt sto från sitt föl (e. Divar) och ta hem henne o sätta igång henne. Vi funderar just nu över en igångsättningsplan och skulle tacksamt ta emot tips och råd. Hej! Tack för din fråga och grattis till din Divaravkomma! Jag har inte så mycket erfarenhet av att sätta igång ston efter dräktighet. Kan bara komma på att gjort det några gånger. Oftast blir de ston som vi betäcker avelsston för resten av livet. Men de gångerna vi har gjort det så har bara använt vår erfarenhet som vi fått av att träna många unghästar och ridit igång otränade hästar. Det är en stor påfrestning för ett sto att vara dräktig, olika stor för olika ston såklart. Men det är ingen sjukdom eller skada så jag skulle inte jämföra det med att träna upp en konvalescens utan mer som att träna igång en häst som inte är tränad under en lång period. Eftersom det är så individuellt hur mycket ett sto orkar och hur snabbt hon kommer i full kondition kan jag inte ge några exakta råd om det. Ditt sto verkar haft de bästa förutsättningar iom att hon ridits fram tills några månader före fölningen och därefter rört sig mycket i en stor och kuperad hage. Så mitt råd till dig är att börja träna henne och vara observant på hur hon tar träningen. Jag skulle börja några gånger från marken för att se hur hon rör sig och för att ha det att utgå ifrån i den fortsatta träningen. Sedan skulle jag börja rida och i början skritta mest och så succesivt lägga till högre gångarter. Träna/rida ca 20 minuter i början och så pö om pö utöka den tiden. Lycka till önskar IA 1 mars Tillägg till svaret på frågan den 14 februari (se nedan): Hittade nedanstående länk efter jag svarat. Efter att jag tänkt lite till och sett videon tycker jag att det är en bra övergång för de som behärskar den och när det fungerar (som jag skrev i svaret nedan). Jag tror dock att det kräver att ekipaget kommit en bit på väg i sin utbildning och att ryttaren rider med bra teknink och känsla. https://www.facebook.com/svenskhastrehab/videos/355895515258288/ Fråga 14 februari 2019 – växla trav-tölt-trav-tölt? Hej! Jag tycker min häst får den bästa tölten då jag går från trav till tölt. Jag vet att man sällan gör det och undrar om det är fel att jag växlar trav-tölt-trav-tölt? Mvh Eva Hej! Det var en mycket bra fråga tycker jag. Tidigare gjorde man varken övergång från trav – tölt eller från tölt – trav. Numera gör man ofta övergång tölt – trav antingen för att länga överlinjen och få hästen att sträcka ut mer genom att söka tydligt framåt – nedåt eller för att få den passtaktiga hästen att söka sig mot trav för att hitta diagonalen och därmed tölten. Det senare alternativet (för att få den passtaktiga hästen att hitta tölten) har iofs gjorts så länge jag kan minnas. Men, om vi går till övergången trav – tölt som ger din häst den bästa tölten så är den övergången inte så vanlig. För min egen del känns det inte så bra att göra förhållning i traven för att få hästen att gå över i tölt. Jag tränar mer på att bibehålla traven när jag gör förhållningar utan att hästen går över i tölt och tränar även på att göra övergångar trav – skritt utan att hästen väljer tölt som oönskad mellangångart. Jag tycker att det ofta är ett problem att hästar går över till tölt när ryttaren vill aktivera hästen mera i trav speciellt i ett saktare tempo. Jag tror att det är därför övergången trav – tölt inte används så ofta, alltså för att den ofta sker oavsiktligt eftersom våra hästar genetiskt har så mycket anlag för tölt. Du skriver att din häst får den bästa tölten genom den övergången och då verkar det var en bra övergång för er. Jag brukar tänka att det som fungerar, så länge det är hästvänligt, är en bra metod. Förra sommaren töltsatte jag en häst som var svår att göra det med. Provade alla metoder vi känner till. Faktiskt kom de första töltstegen när jag red fram i trav, gjorde övergång knappt ett steg skritt och sedan använde energin från traven för att få fram något/några töltsteg. Så brukar vi inte göra, men på henne hade inte våra vanliga metoder fungerat så jag provade att få fram tölten genom traven och det fungerade. När tölten väl kom hade hon lätt för att tölta, men, det var just vägen dit som var knölig. Hör gärna av dig till mig när du läst svaret om du har några funderingar efter att ha läst det hälsar IA.
Tillägg till frågan den 4 oktober: vårt hösilage brukar ha en torrsubstans (ts) på ca 60 - 65 %. Det betyder att vårt grovfoder innehåller ca 35 - 40 % vatten dvs nästan hälften. Och man kan bara fodra med så lite hösilage som vi gör om man har tillgång till marker med mycket bete. Jag vet att det lätt blir missförstånd om jag berättar hur lite grovfoder vi ger på senhösten/vintern: det går alltså inte att ge så lite grovfoder utan fri tillgång på höst/vinterbete! Om hästen är för fet är det bra att byta en del av hösilaget mot halm då hålls magen igång och hästen går ner i vikt. Vi ser höstvilan som det bästa sättet att få ner våra, oftast något för tjocka hästar, i vikt samtidigt som de mår strålande och magarna är igång. Fråga 4 oktober 2019 – hur mycket grovfoder ger ni på vintern till lösdriftshästarna? Hej! Jag läste på er hemsida om utfodring. Väldigt nyttig och intressant. Något jag fattades var dock hur mycket hösilage ni utfodrar med under vintern till lösdriftshästarna som har tillgång till vinterbete. Höst/vinterbete. Finns det någon näring i det, eller är det "bara bukfylla"? Hej! Roligt att du tycker det! Jag har medvetet valt att inte skriva hur mycket (lite) hösilage vi ger till våra hästar som går på lösdrift på vintern. Ska försöka förklara varför här. Det är främst av två skäl
Hullbedömning tror jag många behärskar och utför, men det andra (hur full magen är) vet jag inte rikligt hur många som kan avgöra. Hästar ska vara fulla i magen annars mår de inte bra/klarar sig inte. Det är en stor skillnad mot oss människor som kan vara helt tomma i magen under en mkt lång tid. Eftersom vi har så mycket höst/vinterbete håller sig hästarna fulla i magarna. Det gör att vi kan vara säkra på att deras magar är igång. Då återstår hullbedömning och det är den som avgör hur mkt grovfoder vi ger. Vi brukar börja ge en del grovfoder när den första snön har lagt sig vilket förra året var runt lucia. Efter hullet på hästarna får de från 1 kg/dag till 10 kg/dag per häst. När vi kommer in i januari så brukar vi ge från ca 3 kg/dag till 10 kg/kg. Oftast ca 5 kg/dag. Hästarna har fortfarande tillgång till höst/vinterbete eftersom de krafsar efter betet. Förstår att det inte är så i norra Sverige, men hos oss har det bara hänt en gång på 15 år att de inte haft tillgång till bete hela vintern. 10 kg/dag har vi bara gett en gång när vi fick hit tunna unghingstar Det innebär i princip fri tillgång, men vi ser till att de äter upp allt mellan fodringarna. Skulle aldrig låta våra hästar stå med balar inne i hagen. OBS – så här lite grovfoder kan man bara ge om hästarna har tillgång på mycket bete och är fulla i magarna! Ja, det är näring i betet på vintern. Annars skulle aldrig de vilda djuren överleva. I vissa vinterbetet är det tom mkt näring. Hoppas att du fick svar på dina frågor gör IA.
Fråga 17 april 2019 –häst som slår i vattenpölar Hej! När min häst står i vattenpölar eller i en sjö så slår han kraftigt med framhovarna i vattnet. Det är som om han vill krafsa upp så mycket som möjligt från botten, han tar verkligen i, frekvensen är ganska hög och kan hålla på ett tag. Han är inte stressad när han håller på men det känns samtidigt inte som om det enbart är lek. Vet ni om det är ett vanligt beteende? Vet ni om det är något hästar/bytesdjur gör för att kanske leta mat eller skrämma bort farligheter i vattnet eller något annat? Skulle vara roligt att veta vad min häst håller på med egentligen! Vill samtidigt tacka för bra tips och funderingar på er hemsida! Roligt att ni tar er tid och besvarar frågor! Med vänlig hälsning, Hej Monica, tack för din fråga och för dina fina ord om vår hemsida! Ja, det är ett vanligt beteende. Jag tror att de flesta hästar gör just så när de kommer till en vattenpöl eller dyl. Men, tyvärr kan jag inte förklara varför. Bäst att fråga en etolog med inriktning på häst. Jag tror att det är smart för hästen att känna av hur djupt vattnet är och om det är sankt osv. Och så verkar de tycka att det är kul också! Hälsningar från IA Fråga 26 mars 2019 – sällskap till föl? Hej, Hoppas jag får ställa en fråga. Vi har ett sto som är dräktigt med Divar. Det är den enda dräktiga hästen på gården (finns ca 22 islandshästar, alla vuxna) och vi tycker det är svårt att veta hur vi skall göra med hennes vistelse. Hon ska föla i egen hage hemma eftersom vi har henne granne med huset och vill ha full koll. Men hur tänker vi sedan? Ska vi snart därefter skicka iväg dem till flock med andra ston och föl eller kan man vänta några månader och ha ett ensamt föl med sin mamma o kanske någon någorlunda lekfull vuxen häst tillsammans. Tanken är att skicka iväg dem till flock så småningom men det är vårt första föl och vi skulle vilja ha det hemma några månader bara för vår egen skull och få njuta lite av att se fölet. Vi har tom haft funderingar på att köpa ett dräktigt sto till för att ge fölet sällskap hemma ett tag. Har ni någon erfarenhet/tankar så skulle vi uppskatta att få lite råd. Hej! Åh, så roligt att ni valt Divar och ska få ett föl efter honom snart. Tidigare har vi alltid fått minst två föl per år och då har inte frågan kommit upp hos oss. Men eftersom vi minskat på vår avel få vi nu bara ca 1 föl vartannat år. Och då hamnade vi förra sommaren i samma dilemma som ni gör snart. Vi hade inte heller några ett- eller tvååringar utan bara fölets mamma. Jag vill ha mina hästar hemma så då föll alternativet bort att skicka iväg stoet och fölet. Vårt föl fick gå själv med sin mamma i drygt en månad sedan kände jag att jag ville att hon skulle ha en fölkompis och började leta. Efter några veckor anlände ett mkt snällt sto med ett lika snällt och trevligt föl. Jag sökte ett lättfött sto som är låg i rang eftersom vårt sto är lättfödd och mkt ranghög. Det blev precis som jag önskade mig. Sedan gick de fyra gå tillsammans tills i början av januari när det andra stoet åkte hem till sig och nu går vårt sto med två ettåringar och det är en liten trevlig flock. Så mitt råd är att fölet kan gå med bara sin mor den första 1 – 1 ½ månaden sedan är det bra att hon/han få en lekkompis. Det bästa för er är kanske att göra som vi gjorde (om ni har möjlighet till det). Lycka till med fölning m.m önskar IA Fråga 9 mars 2018 – betäcka treårsston? Hej IA och Denni, För drygt fyra år sedan frågade jag er vad jag skulle tänka på när jag valde hingst till mitt sto. Resultatet blev Vilja, och det ser riktigt lovande ut, så tack för tipsen jag fick då. I april blir Vilja tre år och jag har funderat på att betäcka henne, men vet inte riktigt om jag tycker det är för tidigt. Så till mina frågor. När betäcker ni era ston första gången, hur gamla är de? Och vad avgör om ni betäcker eller väntar? Vad är eran erfarenhet av att betäcka vid tre år? Fördelar/nackdelar med att betäcka så tidigt? Tack för er, att ni delar eran kunskap och erfarenhet. Många hälsningar Anna Karin Hej Anna-Karin och tack för din fråga. Kände igen frågeställningen och letade bland gamla Månadens tips och hittade detta från mars 2007: Betäcka treårsston? Nu till en svårare fråga. Är det bra att betäcka sitt treårssto? Det går givetvis inte att svara ja eller nej på den frågan. För några år sedan betäckte vi några treåringar, men vi kommer troligtvis inte göra det igen. Positivt Man får ett föl och vet att stoet är fertil. Den hingsten man vill använda är tillgänglig just det året stoet är 3 år Det passar bra in i livet för övrigt tex graviditet, flytt, bortrest länge osv. När stoet sedan rids och visar sig vara helt underbar har hon en avkomma redan så man behöver inte känna sig stressad för att betäcka henne utan kan rida i många år. Några ston mognar av en dräktighet. Snabbare avelsframsteg. Negativt Ibland hör jag folk säga att det är så bra att betäcka treårsston för att man vinner ett år (ett år som inte är till ngn nytta ger istället ett föl). Nu när vi oftast rider in våra islandshästar vid tre års ålder tycker jag istället att ett år går förlorat. En dräktighet ger stor buk och sänkt rygg, med ridning vill vi få upp buken och att hästen arbetar med välvd rygg. Det betyder att en dräktighet ger helt motsatt effekt på hästens kropp mot det man vill uppnå på en ridhäst Det är svårare att välja hingst då man inte känner sitt sto så väl innan hon är riden. Våra underbara ston Venus och Disa betäcktes som treåringar med Askur (som var hos oss den sommaren) och har två fantastiska avkommor som är fyra år (Visa och Skýr). Det känns kanon nu, men stonas egen träning försenades eftersom de båda fölade vid fyra års ålder. Så det var inte lika roligt när de var fem år och inte kunde så mycket. Jag rekommenderar dig som tänkt betäcka ditt treårssto att tänka igenom ditt beslut ordentligt. Givetvis skall stoet vara välutvecklat, välmående och i bra hull om en betäckning överhuvudtaget skall övervägas. Ja, så skrev jag för drygt 10 år sedan och jag tycker likadant fortfarande. Ston är fertilast när de är unga och de talar ju för att betäcka dem då och själva stoet är redo för betäckning vid tre års ålder (om hon är i bra skick för övrigt såklart). Det som jag tycker är negativt står ovan. Det var väldigt roligt när vi sålde Venus från Hocksbo 2010 som skyhögt bedömt fyrgångssto med bla 9,5 i tölt och dessutom SM-vinnare i tölt det året och hon hade fått finfina Visa från Lindnäs som treåring och Visa var bedömd med 8,76 i ridegenskaper samma år som Venus såldes! Hälsningar från IA Fråga 27 september 2017 - halvhalt Hej Ia! Det jag undrar över är halvhalten. Ibland tror jag att jag förstått men så hör eller läser jag något som gör mig fundersam. Halvhalten ska vara en kortvarig samling under rörelse framåt och flera små upprepade halvhalter ska ge hästen en ökad bärighet, det vill säga hästen ska få en annan form och lägga mer vikt på bakbenen, eller hur? Men vad innebär det? Hur åstadkommer jag då detta? Jag har frågat olika instruktörer och fått olika svar: - Tänk att du gör en halv halt och genast rider fram igen, - Driv fram och ta tillbaka, - Varning för ett halvstopp, en förhållning och en halvhalt är inte samma sak - Du gör en förhållning, bromsar upp och rider fram Jag har läst att jag kan öva på halvhalten genom att: trava - sakta av - rida några skrittsteg, rida fram - rida ett steg i skritt, rida fram i trav, rida fram - sakta av men sätta igång i trav igen genast, innan hästen tar skrittsteget. Kanske är det olika på olika hästar men jag antar att halvhalten först kan användas då jag har en god framåtbjudning? Hoppas detta inte är en för stor fråga. Men jag ville fråga då jag tror att detta är viktigt att reda ut eftersom en bra ridning bygger på just bra halvhalter. Sammanfattningsvis: Hur tänker du om halvhalten? Hur tänker du att jag som ryttare ska göra för att lära mig utföra en bra halvhalt? Stort TACK på förhand från Eva Hej Eva. Det var en stor fråga. Halvhalterna är sätt och vis hela ridningen. När halvhalten ”går igenom” är hästen ridbar. Den bästa beskrivningen som jag läst om halvhalt är ”Ridhandboken 1 på s 110- 111 och Reiner Klimkes bok ”Unghästen på s. 91 – 94. Jag kan varmt rekommendera dig att läsa de sidorna. Kanske blir du fundersam eftersom halvhalten används till mycket t.ex: - göra en övergång från en gångart till en annan - förkorta eller reglera tempot inom en gångart - göra hästen uppmärksam inför en ny övning eller rörelse - förbättra eller uppnå samling och form under rörelse Jag brukar instruera halvhalten så här: Drivning – Förhållning- Eftergift Eller på ett mer talande sätt: Sitt till (sluta följa med) – Fånga upp – Ge efter Det är de upprepade halvhalterna som ger resultat. Vet inte om det här var en bra beskrivning? Tycker det du skriver själv om halvhalten stämmer bra. Hälsningar från IA Fråga 18 september 2017 – häst som går emot förhållningarna Hej! Tack för att ni delar med er av era kunskaper och erfarenheter. Jag är nybliven ägare till 8-årig valack. Jag som aldrig mer skulle ha häst efter allt tråkigt som hänt...sitter nu med en ny stjärna ⟃⇶ Har bara haft honom 14 dagar, men känner till hur hästen haft det de 4 sista åren. 14 dagar är ju inte mycket till att lära känna en häst, men jag vill mota olle i grind o göra rätt från början. Jag upplever att han har svårt att ta förhållningar, minsta lilla jag tar i tygeln så spänner han emot och vill inte "ge sig". Hoppas du förstår vad jag menar. Tänderna är kollade och är ok. Equiterapeut har kollat honom och han är en gnutta sned, men inget allvarligt. Har provat ett par olika bett, men vill inte lägga ett skarpare bett på honom, då han är otroligt mjuk o fin att rida i övrigt. Finns det någon bra övning/metod för att få honom att inte rycka åt sig och behålla bettet vid förhållande tygeltag (använder givetvis kroppssignaler också, men behöver förstärka med tygelhjälp)? Hälsningar Ingela Johansson Hej Ingela och grattis till din nya häst! Bra att du har kollat hans tänder och kropp. Det bästa är såklart att få se dig rida din häst för att kunna hjälpa dig. Om en häst som jag rider inte tar förhållningarna brukar jag först kolla upp on hästen förstår förhållningen. Om den inte gör det så backar jag bak i utbildningen och börjarr från marken. Har då tyglarna över halsen (som vid ridning) och tränar in förhållningar. Är noga med eftergifterna. Förstår hästen förhållningen gör jag många övergångar skritt – halt – skritt – halt. Börjar med en lätt förhållning och om hästen inte svarar på den ger jag en snabb eftergift och tar direkt en ny förhållning, denna gång ngt kraftigare och direkt en eftergift. Kan vara bra att sidföra hästen för skänkeln inför halten så blir både häst och ryttare medvetna om säte/skänkel resp. kropp/ben och släpper fixeringen i tygeln/handen/bettet. Det viktigaste är ofta att sluta dra hästen i munnen, vilket är lätt hänt när hästen inte lyder förhållningen. Tänk på att det behövs två för att det ska bli en dragkamp och den som är smartast får sluta dra dvs ryttaren. Min rekommendation till dig är att rida lektion för en duktig ridlära. Kan också prova några fler bett än de du har provat för att se om han trivs bättre med ngt annat bett (behöver inte vara ett skarpare bett utan hellre ett som är utformat på ett annat sätt). Smart av dig att ”mota Olle i grind”. Lycka till hälsar IA Fråga 29 augusti 2017 – underlag i paddock Hej på er! Har anlagt en paddock och har svårt att få det att sätta sig. Har först lagt vägrus och nu ett lager med något sandliknande och det sätter sig inte. Får jättefin trav men svårt att känna takten i tölten och det blir alldeles för tungt för min häst. Har ni något tips vad man ska tillföra för att det ska sätta sig? Tack på förhand! Varma hälsningar Gill Hej Gill! Det där med ridbanor och dess underlag är en hel vetenskap. När underlaget inte sätter sig kan det bl.a. bero på att det är fel sorts underlag och/eller för mycket mängd. Natursand kan bli för tungt och stenmjöl kan bli för hårt. Kan du ha för mycket av det sandliknande materialet? Eller har du fel material? Är det för mycket kan du skrapa av en del, men är det helt fel materail får du ta bort alltihopa. Vi brukar ta upp en näve av materialet (när det är torrt) i handen och krama det till en boll och sedan öppna handen. Ett material som passar till en ridbana fortsätter då att vara format till en boll, men ett felaktigt material rinner ur handen. På sid 48 i det här dokumentet finns mycket bra fakta om underlag: www.ridsport.se/ImageVaultFiles/id_35816/cf_559/SvRF_Ridunderlag_Mars_2014_LR.PDF Lycka till med din nya ridbana önskar IA Fråga 14 juni 2017 - Kan en 12-årig häst töltsättas? Hej! Har hittat en väldigt fin islandshäst som är 12 år. Den är riden som en 3-gångare och är tävlad i både dressyr och hoppning. Hästen har aldrig blivit töltsatt. Jag förstår att alla hästar är olika men vill ändå fråga: Hur tror ni möjligheterna är att ta fram tölten hos en sådan häst? Med vänlig hälsning Hej! Tack för din fråga. Vilken stam är det på hästen? Är föräldrarna fyr- eller femgångare? Hälsn IA Hej! Jag frågade ägaren och fick följande svar: Om han är 4- eller 5-gångare…. Bra fråga men har inte en susning. (Jag har försökt leta på er hemsida om töltsättning. Jag vet att du har skrivit om det men jag har inte lyckats hitta och frågan är ju om det skulle fungera lika med en så gammal häst riden som 3-gångare i så många år.) Vänlig hästhälsning Ok. Vad heter hästen och vilket reg.nr har han? Jag tror den viktigaste frågan är vad han har för töntgener. Därav frågan om stam. Hälsn IA Hej igen! Tack för reg.nr. Fadern är genotyp AA (har passanlag) och är femgångare (7,5 för pass på bedömning). Modern vet WorldFengur inget om gångartsanlagen på, men hennes far är genotyp AA med 7,5 för pass, dvs femgångare. Så far och morfar är femgångare, vilket betyder att hästen själv är femgångare eller fyrgångare. Han är inte tregångare. Genetiskt kan han tölta. Det är ett bra första steg. Om han kan töltsättas i “verkligheten” beror troligen mest på ridskickligheten hos den som ska töltsätta honom och hästens samarbetsförmåga. Och den ryttarens erfarenhet av töltsättning såklart. Min text om töltsättning finns under fliken ”Tänkt och tryckt” på vår hemsida. Scrolla ner en bra bit så kommer texten. Hälsn IA Stort TACK till dig IA, för att du delar med dig av din kunnighet! Mycket värdefull information! Tack igen! Fråga 14 mars 2017 - träna upp äldre häst Hej! Skulle gärna vilja ha lite tips på hur jag ska träna upp min 22 åriga islandsvalack. Har ridits sporadiskt det senaste året , och vill gärna komma i gång igen. Han är 5-g. Tack på förhand! Med vänlig hälsning Inga-Lill Hej Inga- Lill! Roligt att du ska träna upp din äldre valack. När jag satte igång min underbara Freyja som 18-åring efter tio föl så började jag med ganska korta turer (ca 20 minuter) med mycket skritt ca fyra ggr i veckan. Först red jag bara ut för att jag visste att hon trivdes med det. Började ridturen i skritt på lång tygel, la in lite trav och tölt med mikropauser emellan och avslutade med skritt på lång tygel. Brydde mig inte om formen i början utan lät henne välja form själv. Jag var uppmärksam på att hennes andning och att hon inte blev svettig. Efter några veckor började jag rida lite längre turer ca 30 minuter och tränande fem ggr i veckan varav en eller två gånger på ridbana där vi började arbeta mer med ridbarheten. Då fick hon också bli lite svettig så att hennes kondition ökade. Vet inte om detta upplägg skulle vara något för dig och din valack? Bra också att variera med arbete från marken ngn dag i veckan med t.ex dubbellongering, tömkörning, hoppa över bommar, träna hästen att följa dig, lära in trick m.m. Titta på just din häst och hur han reagerar på träningen när den ökas, minskas, ändras m.m. Lycka till önskar IA Fråga 13 mars 2017 – fölvakt Hejsan, Det var en som sa att hon läst om fölvaktslarm på er sida men jag lyckas inte hitta det. Har ni erfarenhet av eller säljer sådana. mvh Monica Hej! Här skriver jag om fölvakten: http://www.iaodenni.nu/html/tankt_-_tryckt.html o scrolla ner hit:På stallbacken hos Ia Lindholm nr 4-09 (publicerad i maj 2009) Vet att Agersta har sålt den tidigare – kontakta dem o fråga. Vi använder vår fortfarande. Lycka till med fölningen! Hälsn IA Fråga 30 januari 2017 – ökad töltträning Hej. Hur tränar man för och lära hästen och öka Tölt? (T3) ⟃⇾ Vad är det bästa sättet och göra detta? Hilsen Maj Brit Hej Maj Brit! Först tänker jag att hästen ska vara ridbar i ett arbetstempo och ha en bra allmänkondition och styrka för att klara av att ta i mera. Ryttaren bör ha bra balans och tajming med hjälperna, dvs att både häst och ryttare kan och förstår de framåtdrivande, förhållande och sidförande hjälperna och hästen är signalkänslig för de hjälperna och samtidigt harmonisk. Sedan beror det mycket på hästens anlag, vissa hästar har väldigt lätt att öka tölten och gör det helt naturligt, medans andra har svårare för det. I början är det bra att börja med korta tempoväxlingar med bara en liten skillnad på tempo. För att sedan när hästen är ridbar i de korta tempoväxlingarna ibland öka längre och även i högre tempo. Men, hela tiden har koll på att ridbarheten och harmonin är kvar hos hästen. När jag red lektion för Pether Markne fick jag öka traven på volten 10 meter - minska 10 meter – öka 10 meter osv. Mycket nyttigt. Jolia Borba brukar undervisa temposkillnader på följande ridväg: diagonalt över ridbanan, men med lite tvärare diagonal är den vanliga diagonallinjen. Om hästen inte svarar på förhållningen korrekt kan ”väggen” (staketet”) hjälpa hästen och ryttaren. Jag tycker att det är bra att träna tempoväxlingar på olika ridvägar i ridhuset, tex på kortsidan, innan en hörnpassering, på volten, på korta diagonalen osv. Det jag inte tycker brukar fungera bra är att ryttaren tränar tempoväxlingar som det ser ut i andra varvet i T1:an, dvs startar i början på långsidan och ”kraschar i hörnet (om hästen inte svarar på förhållningen vilket är vanligt att man ser på tävling). Många hästar tränas oftast att öka just på långsidorna och blir då stressade när långsidan kommer, jag brukar kalla det att hästarna har ”långsidepsykos”. Ryttaren ska inför ökningen få hästen mer energisk och ladda lagom för att sedan öka iväg och därefter fånga upp hästen genom halvhalter när hästen ska sakta av. Sammanfattning: börja med att rida korta tempoväxlingar när hästen är mogen för det, rid inte så länge i det högre tempot i början. Bara så länge att du kan få tillbaka hästen i arbetstempo igen och akta dig för att fastna med ökningarna på långsidorna. Om du är ute och rider och hästen bjuder på en härlig ökning – rid på och var glad och njut av din härliga häst och tempot. Hästen behöver också få självförtroende (och även ryttaren) och flyt så ibland är det bra att bara fräsa på och njuta av stunden. Träna väl hälsar IA Fråga 3 januari 2017 – häst som är svår att ställa och böja i ena varvet Hej IA och God fortsättning! Har 2 frågor: Då jag rider (framförallt i ena varvet och i traven) på böjt spår vill min häst kränga inåt. Det känns omöjligt att ställa och böja runt skänkeln. Det blir som att sitta på en planka som går på tvären. Har du något tips hur jag kan komma till rätta med detta? Avsaktningar fungerar bra (när jag bara slutar följa med) men att göra halt är svårt. Förhållningar vill hästen inte riktigt bry sig om. Vad tänker du? Vänlig hälsning från Birgitta Hej Birgitta och tack det samma! Som alltid är det svårt att svara på ridrelaterade frågor utan att ha sett ekipaget. Det jag spontant tänker på är hur och om hästen tar sidförande skänkel bra i det varvet som han drar sig inåt i vid avsaktning? Före ryttaren kan få hästen att ställa sig i nacken och böja sig runt skänkeln måste den svara både korrekt och lätt på sidförande skänkel. Ofta är ”boven i dramat” att hästen inte tar den sidförande skänkeln. Börja med att renodla den genom t.ex klassiska skänkelvikningar, flytta bakdelen utanför spåret, (börja med framdelsvänding om det är svårt att flytta hästen för sidförande skänkel). Träna också på förhållningar och att göra halt. Går hästen emot förhållningen är det viktigt att sitta kvar i sadeln med spänst i magen och samtidigt och vara mjuk i armarna och händerna och upprepa förhållningen med korta eftergifter mellan varje förhållning. Varje förhållning som görs blir något tydligare än den innan, dvs börja med: sitt till - lätt förhållning – eftergift. Om hästen inte svarar korrekt på förhållningen: sitt till igen – tydligare förhållning och eftergift. Kan vara bra att sidföra hästen inför förhållningen för att få hästen mer uppmärksam och ryttaren mer koncentrerad på säte och skänkel istället för på handen. Hoppas att det här var till någon hjälp gör IA Fråga 30 september 2016 – töltridning på en Rocky Montainhorse Hej! Läste min fråga som jag skrev för 3 år sedan ang min häst som då precis skulle ridas in men aldrig visat ngt tölt. Han är en Rocky Mountainhorse, en större(144 cm) töltande hästras fr USA. Han är nu 6,5 år och en del har hänt men nya frågor. Hur ska jag egentligen gå vidare? Töltsättningen har varit o är fortf svår. Han är gentestad;CA. Visade fr början bara trav som jag skrev då. Var hos tränare när han var 4 för töltsättning o hon satte honom då i pass(hur hon nu gjorde det??)o utifrån det fick fram tölten. Gick ganska bra men han blev mer o mer passtaktig. Jag höll på att få gråa hår! Har verkligen satt mig in i hur man tränar dess hästar i USA o det krockade ganska mkt med hur islandshästtränarna jag red för instruerade mig. I USA och träningen av deras töltande hästar utgår man mkt fr skritten, ökar den till s.k flatwalk(powerwalk) och sen tölt. Oftast i en ganska låg form och förhållandevis långa tyglar(typ westernridning). Här sa varje tränare till mig att jag skulle korta tyglarna hela tiden så det blev väldigt dubbla budskap för mig. Till slut kände jag att jag får ge upp tölten. Han har ju tre andra bra gångarter. Förra hösten blev han skadad och har varit halt i tio månader men nu ok igen o försiktigt igångsatt. Har blivit mer mentalt mogen känner jag o vi har under den här tiden jobbat mkt med vår relation istället. Och så är vi där med tölten igen!, som jag ändå inte vill ge upp:-) Jag tycker han får till en bra flatwalk/powerwalk som bitvis kan övergå till fyrtaktig tölt. Går bäst i lite uppförsbacke eller lite ojämnt underlag. Egentligen är det mer ngt som kallas running walk; en fyrtaktig gångart med ett långt övertramp o nickande huvud, ganska låg form. Tar jag i honom mer spänner han sig o blir passaktig. Han är lydig o för övrig ganska vältränad; vi tränar öppnor, slutor, sidepass, fram-o bakdelsvändning, rygga mm. Känner mig kluven i den fortsatta träningen!!! Ska jag skicka honom på träning? Viktigt för mig att träningsfilosofin känns rätt! Jag behöver också lära mig så att jag kan vidmakthålla träningen. Hur ser du på det jag beskriver? Är jag på rätt spår? Är det av intresse för er att ev ta honom i träning? Eller har du tips på någon bra tränare i Östergötland? MVH SO Hej! Tack för din fråga och noggranna beskrivning. Låter som en härlig häst du har! För att lära mig mer om din ras surfade runt på nätet o hittade då bla detta: https://www.youtube.com/watch?v=zrVsy3BdWgk https://www.youtube.com/watch?v=wnzS958aquo Efter att ha sett dessa videor så tycker jag att deras töltridning liknar den vi gör på islandshästar (men det är kanske fel?). Utan att ha sett din häst tycker jag det är svårt att ge dig råd/tips. Vi tar inte längre emot hästar på träning – slutade 2001. Vill du komma till mig och rida en lektion? Mejla isåfall mig. Vi hörs kanske hälsar IA Fråga 22 september 2016 – rida en unghäst ensam Hej! Jag hoppas ni kan ge mig något tips ang min unghäst. Jag har för ca 2 månader sedan köpt en fin fyraårig valack efter Prins från Knutshyttan. Han var inriden när jag köpte honom och jag har tagit det väldigt lugnt och ridit ungefär två dagar i veckan fram till nu. Mitt problem är att jag inte kan/vågar rida ut på honom ensam. (Han har aldrig ridits ut på ensam.) Jag har försökt en gång i paddocken men då fick jag mig en riktig åktur... Han vill hem till hagkompisarna. Är så rädd att han bara vänder om och sticker hem om jag rider ut själv. Hur kan jag träna honom att vilja gå ut ensam? Våran paddock ligger en bit ifrån stallet så han ser inga andra hästar när vi är där och vill även att det ska funka att rida ensam där inne. (När jag leder honom är det inga problem alls att gå själv.) Delvis blir jag så osäker och är rädd att han ska "sticka"med mig och så är det väl ett kommunikationsproblem oss emellan. Han lyssnar inte helt på mig. Väldigt tacksam för svar! Mvh Sara Sköld Hej Sara! Roligt att du köpt en fin unghäst! Fortsätt att träna på er kommunikation så att han både lyssnar och litar på dig. Bra att det fungerar fint när du leder honom. Jag skulle därför börja med att leda honom ensam i paddocken, sedan arbeta honom från marken med longeringslina i paddocken. Ta gärna hjälp av en till person när han ska ridas första gången ensam i paddocken (en hästvan duktig hästmänniska som både du och din häst känner och litar på). Skulle börja som innan från marken och sedan när det går bra sitta upp och rida. Just det: före han rids ensam i paddocken är det bra att han har ridits/tränats där ihop med andra hästar så att han känner sig trygg med platsen även som ridhäst. Skulle också rida ut tillsammans med andra hästar tills han känns helt trygg och du också känner dig trygg. Alltid bra att att hjälp ifrån en duktig ridlärare som har vana av unghästar. Lycka till önskar IA Fråga 26 juni 2016 – tillpassa bettet Hej Ia! Först ett stort TACK för hemsidan med så mycket kloka tankar. Jag har läst på den i flera år nu och jag är oerhört glad över att den finns. Sedan gör det mig ledsen att läsa att ni känner er felbehandlade. Jag är inte insatt alls i vad det gäller men det ger mig en känsla av något gått snett och att det borde ha kunnat rättats till. Skönt ändå att läsa att ni kommer igen. Gör det!! Så till min fråga. För ett antal år sedan red vi med större/längre bett. En av mina hästar skadade sina tänder på grund av det. Nu har jag ridit den hästen bettlöst i grimma flera år och nu är den fin i munnen. Jag har börjat att då och då använda bett igen, av mindre storlek, men känner mig lite osäker på hur mycket jag ska spänna remmen eller sidstyckena på tränset. Försöker kolla så det inte ligger mot betarna (svårt att se) men vill ändå inte spänna för mycket. Hur tänker och gör ni för att få bettet att ligga bra? Någon tumregel? (Har ni någon erfarenhet av de mjuka Nova-betten? vad är den i så fall?) Hoppas att ni får en fin sommar med era hästar, gör Eva! Hej Eva! Tack för din omtanke. Roligt att höra att du uppskattar vår hemsida. Precis som du skriver användes längre bett tidigare. Förut var ”regeln” att betten skulle ge två veck i vardera mungipa på hästen. Samtidigt som vi började använda kortare bett – släpptes betten också ner. Nu tittar man inte efter två veck, snarare ett veck eller inget. Däremot ska bettet inte hänga löst nere i munnen utan det ska ligga an mot mungipan. Så gör vi i varje fall. Har ingen erfarenhet av Nova betten, men för några månader sedan började Denni rida med Beris Comfort Thin Soft tränsbett. Kika in här: http://www.bettochsadlar.se/bett/stangbett/beris-transbett-comfort-soft Denni tycker de fungerar riktigt bra och altenerar mellan de betten, Sprenger tredelat och Bombers tvådelat lock-up. Hoppas att det var svar på i varje fall en del av dina funderingar gör IA Fråga 11 mars 2016 - måttband på dräktigt sto? Hej igen! Hoppas allt är bra i vårsolen. Jag satt med nga andra hästvänner och pratade häst. Hej Ulrika! Underbar vårsol idag också! När det gäller ston som ska betäckas och är dräktiga så är det bättre med lite övervikt än undervikt. Jag vill att de har en del fett över revbenen – så att de precis känns. På en ridhäst ska revbenen kännas tydligt, men ej synas. Går det att förstå hur jag menar? Jag ska erkänna att jag aldrig använt måttband på ett dräktigt sto – där går jag på ögonmåttet. Men, jag tror att det är som du skriver: att måttet bakom mankammen och runt precis bakom frambenen är ungefär detsamma och att magen sedan blir större längre bak. Och absolut – dräktighet syns olika på olika hästar och magen brukar bli större för varje dräktighet. Hur det är med olika raser vet jag inte. Så mitt svar på din fråga är att man antagligen kan utgå ifrån att det är dräktighetsmage. Som jag skrev ovan känner jag över revbenen på det dräktiga stoet och kollar hela allmäntillståndet. Vi har mätt ridhästar och hållit på med hästar så länge att vi nu ser vi om måttet ökar eller minskar med bara 1 cm med blotta ögat. Vårhälsningar från IA Fråga 22 januari 2016 - häst som är svår att fånga i hagen Hejsan, Jag är medryttare på en häst och i somras uppstod ett problem vid hämtning i hagen, då det inte gick att hämta in hästen. Det fanns en annan häst i samma hagen som var svår hämtad innan, så det blev lite som en grej för dom båda hästarna att dra i väg så fort man nämnde sig. Jag arbetar mkt från marken och följer Eyjolfur Isolfsson filmer och har även ridit för honom i somras. Han tyckte det vara en mkt tuff häst med starkt psyke. Ägaren och andra runt om kring hästen är väldigt försiktiga och tror att hästen är så rädd hela tiden för allt (det tycker inte jag). Då jag tror att hästen blir som hon har och blir behandlad. Jag och hästen har kommit långt i utvecklingen, då hon från början bara rusade i väg helt plötsligt vid ridning utan någon som helst kontroll med huvudet rak upp, sten hård i munnen och ingen kontakt alls. Till att tugga på bettet, lång och låg form utan stress med mkt frustande, mkt mark arbete och min känsla en mkt nöjd häst. Som nu går när jag kommer i hagen. .. Mkt tankar i mig då, Vad gör jag för fel.. Hon som värkar så nöjd när vi jobbar tillsammans 2-3 dagar i veckan . Har aldrig krävt något av henne som hon inte har kunnat. Hur kan jag göra för att bryta detta? Mvh Malin Hej Malin! Låter som du tränar målmedvetet, genomtänkt och på ett förnuftigt sett med din häst vilket är roligt att ta det av. Jag lär alla våra hästar inkallning, läs mer här (scrolla ner till Juli tipset: http://www.iaodenni.nu/html/tips_2006.html Kan tillägga att jag gör samma sak i boxen, dvs jag kallar på hästen och den kommer fram till mig (hämtar aldrig en häst) när jag ska sätta på grimma eller träns. Lär dem även att följa med mig lösa ur boxen och gå med mig till platsen där hästen sedan tränsas och sadlas. Hela tiden lös. Jag skulle börja den här inkallningsträningen direkt. Och låta hästen antingen gå själv i hagen eller ev. med lugna hästar som vill bli fångade. Absolut inte med en svårfångad häst – det går fetbort, som tonåringarna säger. Lycka till önskar IA Fråga 8 januari 2016 – sätta igång ett sto efter fölning Hej och god fortsättning! Kanon med denna “tjänst” Ni erbjuder d.v.s. kompetenta svar på våra frågor. Nu till min fråga; hur tänker ni kring träning av sto efter att hon gått med föl? Mitt sto är 10 år (e. Flipi), var vid god fysik innan betäckning, markarbetades regelbundet under första halvan av dräktigheten (jag var själv gravid och fick barn under denna tid), sedan har hon gått i flock på ganska stora ytor. Hon fölade i augusti, allt har gått bra, de har gått i flock på stora ytor i kuperad terräng. Planen är att separera dem i feb/mars. Hur ska man tänka med belastning (raka/böjda spår etc.) hur försiktig bör man vara? Hur snabbt kan man börja rida utan att riskera överbelastning? Hur brukar Ni göra? Tacksam för svar! Vänliga hälsningar Ida-Maria Hej Ida-Maria! Roligt att höra att vår frågespalt är uppskattad! Vi brukar låta fölen gå kvar med stona tills de är ca 9 månader. Vi har bara satt igång en handfull ston efter fölning, oftast rids våra ston och därefter sätts de in i aveln på heltid eller säljs. De stona vi har börjat rida efter fölning har vi tränat 3- 4 ggr i veckan ca 20 – 30 minuter på gång och mest i skritt. För att sedan succesivt öka kraven. Mest raka spår i de högre gångarterna och en del arbete på böjda spår i skritt. Är stoet trygg att ridas ut med passar det ofta bra att rida ut och träna i terrängen. Hur mycket ryttaren kan kräva av hästen beror också på vilket hull stoet är i Min erfarenhet är att en ryttarinna som sköter och tränar sin häst så bra som du beskriver i ditt mejl, ch som dessutom tänker ordentligt igenom igångsättningen och ställer frågor om det är en bra hästmänniska som vill sin häst det bästa och mycket sällan överanstränger den. Lycka till med igångsättningen av ditt sto hälsar IA |
|
