Månadens tips för år 2006 - 2015 hittar du i menyraden längst upp till höger.

skylt

Scrolla ner en bit så kommer Månadens tips för 2016 och 2017.

Månadens tips 2018

Januari – en ”töltfri” dag i veckan

Februari – nya tips om spånbäddar

Mars  - hatar kolik och vill undvika det

April  - betäckningsavtal

Och här följer själva tipsen:

April - jag vet vad jag ska skiva om, men har inte hunnit får det på pränt ännu. Så håll ut, snart kommer April tipset. Det ska handla om Betäckningskontrakt.

April  - betäckningsavtal

Här kommer till sist det utlovade Apriltipset. Efter 22 år i rad med Hingststation känner jag mig väl insatt i mycket som rör just betäckningar och allt vad de medför. En sak som de medför är ett Betäckningsavtal. Här beskriver jag tre olika varianter, varav det första är bäst för stoägaren, det andra för hingstägaren och det tredje för båda parter. Vi hade först ett som liknande det första avtalet, sedan hade vi det andra två säsonger (inte vår idé utan det var hingstägaren som ville ha det så) och den mesta tiden den tredje varianten.

Variant 1

Stoägaren betalar en relativt låg språngavgift, därefter en högre dräktighetsavgift och om stoet inte föder levande föl året efter ingår fri ombetäckning.

Riktigt bra för stoägaren, mindre bra för hingstägaren som dels riskerar att få ston som har svårt att bli dräktiga och sedan dessutom få tillbaka de stona som är svåra att få dräktiga året efter år.  Stoägaren kan också ta hem stoet mitt i säsongen för att det passar hen bättre nästa år.

Variant 2

Stoägaren betalar en relativt låg språngavgift, därefter en högre dräktighetsavgift när stoet är konstaterad dräktigt vid det första ultraljudet som sker vid ca dag 17.

Riktigt dåligt för stoägaren som riskerar att betala fullt för knappt ingenting.

När stoet är konstaterad dräktig vid 17 dagar vet man bara att det finns en fosterblåsa. Den kan vara tom. Jag har lärt mig att 10 – 15 % av fosterblåsorna är tomma, men det tycker jag är en för hög siffra. Det stämmer inte med vår erfarenhet.

När stoet är konstaterad dräktig vid 25 – 26  dagar vet man att det är ett levande foster (ett tickande hjärta syns).

När stoet är konstaterad dräktig vid 40 – 45 dagar vet man att det är ett levande foster som dessutom ”fastnat” i livmodern. Det är också från 40 dagar som de flesta försäkringsbolag försäkrar fostret (just eftersom risken är mycket mindre nu att det inte blir ett levande föl).

Scrolla gärna ner till mitt tips från Juli 2017 och läs mer om UL vid olika dygn.

Variant 3

Stoägaren betalar en relativt låg språngavgift, därefter en högre dräktighetsavgift när stoet är konstaterad dräktigt vid ultraljudet som sker vid dag 40 -45.

Bra både för sto- och hingstägaren.

Varför är det bättre att dräktighetsavgiften betalas vid dag 45 än vid dag 90? Jo, om det visar sig att stoet har resorberat vid dag 40 - 45 finns det oftast tid att betäcka om. Då brukar stoet ibland vara svår att få i brunst eftersom hon kan tro att hon fortfarande är dräktig. Kanske behövs det en brunstspruta för att få igång henne. Eftersom stoet har blivit dräktigt alldeles nyss brukar hon ta sig igen. Vi har flera gånger fått ston som resorberat dräktiga igen samma säsong och nästa år kan alla glädjas åt ett föl.

Finns också varianten att betala först vid levande föl. Det som inte är bra med det är att vissa stoägare inte kollar upp om stoet är dräktigt och dessutom så får hingstägaren ta en stor ekonomisk smäll om stoet kastar i slutet av dräktigheten.

Det är också bra att göra flera ultraljud för att leta efter tvillingfoster.

Jag tycker att det är mest sjyst om den höga avgiften kommer när stoet är konstaterat dräktigt vid ca dag 40 – 45. Då betalar stoägaren för ett levande foster som sitter ”fast” som dessutom går att försäkra och det är stor chans att bli ett föl nästa år.

Lycka till med betäckningar, dräktighet och fölningar önskar IA

 

Mars  - hatar kolik och vill undvika det

De flesta hästägare har något som de tycker är det mest obehagliga som kan hända hens häst. För en vän till mig är det fång, för någon annan kan det vara skador efter sparkar i hagen. Ofta är det något som man själv eller någon närståendes häst har drabbats av.

För mig är det definitivt kolik. Våra älskade hästar Freyja och Muninn dog i fruktansvärd kolik. Det är 15 resp. 24 år sedan, men skräcken sitter i. Kolik betyder ju bara ont i magen och kan vara så många olika sjukdomstillstånd. När jag ser att en häst som har ont i magen tänker jag: jaha ska den fisa nu och sedan vara frisk eller är den död om några timmar?

Vi ringer alltid bums till veterinär när vi ser att en häst har koliksymptom. Skulle aldrig vänta fem minuter ens. Ringer man på jourtid kan det också vara bra för veterinären att kunna ha koll via telefon med djurägaren och kunna planera in jourresorna (ja, det händer oftast vid jourtid). Kommer speciellt ihåg en sen kväll för länge sedan när en häst fick ont i magen. Vi ringde direkt, nästan samtidigt ringde en annan person till veterinären – också med kolikhäst. Skillnaden var att hen hade väntat sedan eftermiddagen med att ringa. Veterinären jobbade med våra två hästar under natten. Vår häst hade mkt svåra smärtor och var dålig, men blev bra efter veterinärens behandling och den andra hästen dog. Veterinären var ledsen och blev också utskälld av hästägaren. Hon sa då till oss; det här var två praktexemplar, hur man ska göra dvs ringa direkt, och hur man inte ska göra, vänta tills hästen är så dålig att den inte klarar sig. Om möjligt ringer vi ännu snabbare nu….

Nu ska jag sticka ut hakan och eftersom jag gör det har vi väl en vuxen häst med kolik i natt…. Men, vi har inte haft någon häst över 1 år som fått kolik på fem år nu. Eftersom vi i snitt haft 20 hästar så betyder det en häst med kolik var 100:e år om vi ägt en häst. Det vi gör, eller snarare jag, är att jag är helt fixerad vid att hästarna ska ha i sig vätska. De får aldrig äta grovfoder utan att de får vätska först. På morgonen får de hösilaget direkt, men då har de stått i boxen med tillgång till vatten utan att något har distraherar dem från att dricka. Åker en häst transport eller vi är på väg på träning får de inte grovfoder rakt av utan en soppa med grovfoder i. De får aldrig stå och äta grovfoder i transporten.

Eftersom ridhästarna inte har vatten i hagen vid minusgrader får de alltid stå inne efter de ridits på förmidagen för att ha chans att dricka. Då måste det vara lugnt i stallet, gärna lite hösilage att tugga på och helst släckt. Står vi och tittar på dem, tittar de på oss och ”säger”: släpp ut oss. Inte en chans att de dricker då. Bara en liten tugga hösilage för det är när den är  slut som de ofta går till vattenkoppen och dricker.

Även om de hade vatten i hagen (de har självklart vatten i hagen mars – december, men inte jan – feb) skulle jag göra på samma sätt. Vem vet om de haft tid att dricka i hagen? Våra hästar har fullt upp med att leta foder hela tiden de är ute, andra hästar kanske leker och ”glömmer” att dricka.

Hur som helst när de kommer in har jag gjort följande blandning: först får ca 1 dl KRAFFT blötas upp med 1 dl KRAFFT Miner Extra Pellets. När det har dragit minst 30 minuter fyller jag på med uppblött betfor eller KRAFFT Sensitive Mash och mycket vatten. Blandningen består nog av nästan 5 liter vätska. När hästarna kommer in får de vara i fred och stallet släcks ner. Älskar ljudet när de sörplar i sig vätskeblandningen. Därefter får de hösilaget.

De hästarna vi rider nu är alla för tjocka och vi har i år grovfoder med bra värden så KRAFFT pelletsen är bara med som aptitretare. När vi har hästar som ska ha en del kraftfoder som t.ex. ngn av hingstarna förra vintern (när grovfodret hade sämre proteinvärde än i år) så blöter jag alltid pelletsen. De fick KRAFFT Groov Protein. Jag skulle aldrig fodra hästarna på stall med pellets utan att ha blött upp den. Jag vet, jag är helt fixerad av vätska. Men, peppar peppar ta i trä, det verkar göra att vi får färre fall av kolik.

Info: KRAFFT Sensitive Mash är ett foder som kan användas för att vätska upp hästen. Blanda med varmt eller kallt vatten minst 15 minuter innan utfodring. Man kan ta 10 ggr så mycket vatten som foder. men det är en smaksak hur pass mycket vatten hästarna tillåter en att blanda ut så testa dig fram och se vad din häst accepterar.

Hälsningar från IA som troligen kommer ha hästar som drabbas av kolik titt som tätt nu…

Februari – nya tips om spånbäddar

För 10 år sedan skrev jag nedanstående tips om bäddar. Så nu har jag utfört detta arbete i över 30 år! Sista stycket stämmer inte längre. Vi har nu återgått till att igen ut bäddarna en gång per år och gör det själva (om vi inte får hjälp av någon snäll elev eller inackordering).  Och vi använder bara Stalosan F.

Det viktigaste som vi ändrat är dock att vi numera också använder spånpellets, inte bara kutterspån. När jag skriver spån i tipset från 2008 menar jag kutterspån. Vi började med att lägga in en säck spånpellets efter Stalosanen. I år har vi gjort på bästa sätt hittills: först Stalosan, sedan tre säckar spånpellets och sist två säckar kutterspån. Det bästa med detta är att det inte längre går åt mycket kutterspån i början. Nu går det åt ca 1 ½ bal kutterspån per månad och box från första dagen. Om det är något ställe i boxen som blir blöt av urin lägger jag spånpellets just där innan kutterspånet läggs in. Jag brukar spåna ca var 10:e dag och då med en ½ kutterspånbal.

Vi provade en gång att bara ha spånpellets i en box, men det passade inte oss. Man skulle vattna och det kändes dumt för mig att vattna i boxen och när vi inte vattnade blev det för dammigt. Torv är ingen förr oss överhuvudtaget.

Spåniga hälsningar från IA

“Oktober 2008 tips – Göra och sköta en spånbädd

Efter att ha skött och mockat spånbäddar i över tjugo(!) år får jag nog erkänna att jag är duktig på det. Vi får en hel del frågor hur vi får våra bäddar så torra och här kommer några skötselråd:

Börja med att strö 1 liter Stalosan i den torra och rengjorda boxen. Har du inte Stalosan går det bra med kalk.

Vi använder Stalosan när vi gör nya bäddar och så strör vi på ½ liter Stalosan varje gång vi spånar. På sommaren används Stalosan F som även sänker smittrycket. Här följer tillverkarens faktablad om Stalosan F:

Stalosan F används i alla typer av stallar och andra utrymmen där djur vistas.

Stalosan F sänker smittrycket genom att minska tillväxten av bakterier, svamp, virus,

coccidier och eliminera antalet spolmaskägg och fluglarver.

Stalosan F binder skadlig ammoniak- och svavelgas samt torkar upp fuktiga stall- och boxgolv.

Stalosan F är mycket lätt att använda och är ofarligt för både människor och djur.

Stalosan F har ingen negativ miljöpåverkan.

Stalosan F är i många studier en mycket väldokumenterad produkt.

Innehåll: Fosfater, kaolin (lermineral) samt järn- och kopparföreningar.

Efter 1 liter Stalosan strötts på boxgolvet läggs tre balar spån in i boxen. Varje dag mockas bara bajset ut och efter några dagar behövs ofta en bal spån till. I början när bädden är nyanlagd går det åt mycket spån. Det får aldrig bli geggigt eller vått i boxen utan det ska alltid vara ett torrt spånlock på ca 10 cm. När bädden har satt sig (brukar ta några veckor) spånar vi en gång i veckan och använder ½ liter Stalosan och ca 1/3 spånbal. I snitt går det åt 2 balar spån/månad per häst (mycket spån till den nya bädden och lite när det blivit en bädd). Den bästa spånhästen vi haft är Frami från Häringe. Ett år kom han till oss i januari och fick då en nyspånad box – nästa gång han behövde spån var i mitten av april. Det betyder att han stod som en ljus i boxen och vandrade inte runt någonting. En till utmärkelse till Frami!

På vår förra gård tog vi (inte jag längre..) ut bäddarna en gång per år, men nu tar vi (ja o mina löss..) ut dem ca två gånger per år. Vi gör det eftersom vi inte vill att bädden ligger an mot träet i boxväggarna och Denni gjöt bara 10 cm höga kanter under boxinredningen.

Ridhusbygghälsningar från IA”

 

Januari – en ”töltfri” dag i veckan

Nu är det drygt 20 år sedan jag tränade en häst som jag skulle tävla själv. Det var världens bästa Freyja och året var 1996. Vi avslutade året med att vara 3:a i T1 uttagningen på Nordiska Mästerskapen och i finalen placera oss som 4:a. Denni vann på samma NM både tölten och fyrgången på Hrimnir från Ödmården. Med mina tidigare tävlingshästar, Sokrates vars främsta meriter var NM-guld 1990 och VM-brons i fyrgång 1991, och Týra, vars främsta meriter var NM-brons i tölt 1994, T1 och 5:a i fyrgången vid samma NM, hade jag haft helt olika och mycket genomtänkta träningsupplägg. Med den erfarenheten i ryggen la jag upp Freyjas och min träning.

Jag tränade henne 5 ggr/vecka. Hon vilade i stor hage på helgerna då jag höll helgkurser på annan ort. Jag varierade träningen mellan uteritter och ridbana, mest red vi ut eftersom jag tyckte att det passade oss bra. En dag i veckan var töltfri dvs. vi tränade de tre grundgångarterna. Jag tyckte så mycket om det träningsupplägget (med en töltfri dag i veckan) att jag kopierade det till nästan alla träningshästarna. På den tiden hade vi en stor träningsstation.

Det som jag tyckte var så bra med den töltfria dagen var att jag la fokus på andra saker. Den dagen brukade jag rida ganska länge, ofta ut, så att det blev som ett konditionspass med låga krav. Jag krävde att Freyja gick dit jag ville, i den gångart och tempo som jag bestämt. Under hela ridpasset önskade jag att hon sökte sig framåt – neråt alt. red på helt hängande tygel. För mig var det lättare att ställa lägre krav när jag inte red i tölt. Ofta tycker jag att ryttaren börjar kräva mer så fort tölt är med i träningen. Typ: är takten tillräckligt bra?, hur är aktionen nu? m.m. Det var ett sätt att få mig ”att släppa ner axlarna”. Ibland var de ”töltfria” dagarna på ridbanan och då la jag mycket vikt vid formen och ridbarheten i grundgångarterna.

När Denni kom till Sverige 1992 red han mycket mera trav och galopp och mindre tölt än han gör idag. Ändå ser jag att han töltar mindre än de flesta ryttare gör. En förklaring till att många av oss töltar så mycket är ju att tölten kan varit en anledning att vi köpte en islandshäst. Den anledningen fanns inte för Denni på Island. Han började rida för att han älskar hästar och att rida. Och på Island finns det som bekant inga andra hästar än islandshästar.

Funderar på om jag inte ska ta upp min gamla träning och införa en ”töltfri” träningsdag i veckan igen? Jag gör det fortfarande då och då, men inte så ofta som en gång i veckan.

God fortsättning önskar IA

 

Månadens tips 2017

Januari  – extra hål på remmar

Februari – håll koll på tårna om du har storlek 38 eller större

Mars – stigläderlängd

April 2017 – förhållningar

Maj 2017 – fölövervakning och betäckning

Juni  – salt och extra salt

Juli 2017 – gör ett till ultraljud vid dag 40 – 45

Augusti – tips från Andrew McLean

September – tips från Anja Beran

Oktober tips – instruera dig själv

November  - varför alla dessa feta islandshästar?

December - ”hästens bogar är som en grind”

Och här följer själva tipsen:

December - ”hästens bogar är som en grind”

När jag red lektion för något år sedan sa ridläraren under lektionen en mycket bra och minnesvärd instruktion. Skrev ner den på min lista som tips till mig själv till själva ”Månadens tips”. Där har tipset stått länge, men så i förrgår när jag hade lektion så pluppade tipset upp i mitt huvud. Och inte bara det, jag utvecklade tipset också. Här följer grundtipset: tänk att hästens bogar är som en grind som du styr och öppnar och stänger med dina hjälper (säte och skänkel). Vidare så ska hästens huvud vara mellan hästens framben (alltså om hästen skulle sträcka ner huvudet så långt, vilken den inte ska göra, men känslan ska vara att huvudet är placerat mellan frambenen, men såklart högre upp fast på samma linje, gick det att förstå?).

Och här passar Pether Marknes tips in: det är ytterskänklarna som byter varv (inte innertyglarna..). Ibland vill vi som rider islandshäst böja hästen extra mycket, speciellt när vi arbetar med en passtaktig häst. Då är det bättre med en häst som är för mycket böjd än en som är för rak och stel. Det viktiga i den träningen är att ha ledarskap över ytterbogen oavsett hur mycket böjd hästen är.

När jag red en elevs häst i förrgår kom jag på en sak till: jag sa till hen att bogarna är som en grindar, att hästens huvud ska vara mellan hästen framben (förklaring längre upp i texten) och så la jag till: vänster öra är vänster framben, höger öra är höger framben och öronen ska vara vågräta. Den här instruktionen fungerar bra för mig själv eftersom jag gärna böjer hästarna lite för mycket i vänster varv. Givetvis ska hästen följa tygeln och man ska kunna stretcha hästens hals åt båda hållen.

Böjda hälsningar från IA

 

November  - varför alla dessa feta islandshästar?

Våra hästar har mycket lätt att lägga på sig, speciellt de som stammar från Freyja (vilket nästan alla gör) – de brukar börja bli feta redan när de är två veckor gamla. Hästarna vi rider brukar vara i lagom hull till lite för tjocka och ibland helt enkelt för tjocka. Jag mäter hästarna med måttband ca 1 – 2 ggr i månaden och rekommenderar alla att göra det. Visserligen ser vi oftast skillnaden på drygt 1 cm, men det är ändå lättast att mäta för att vara på den säkra sidan. Jag har funderat ett tag på alla dessa feta islandshästar. När en veterinär, som jobbat på ett av Sveriges största hästsjukhus kom hem till oss förrförra veckan för att vaccinera, sa - ”islandshästar är friska av sig, det är fetman som är det största problemet och det blir bara värre och värre, bestämde jag mig för att skriva några rader om detta.

Det konstiga är att de som har hästar som är i normalt hull till ngt för tjocka ofta blir förlöjligade när de inte vill ha sina hästar på fri tillgång på grovfoder. Och de som förlöjligar är ofta de som har feta till smällfeta hästar. Varför vill vi fodra ihjäl våra husdjur/hästar? Jag tror att just det med fri tillgång på grovfoder är det som gör att våra hästar håller på att äta ihjäl sig. Det är få vuxna ridhästar (islandshästar) som kan gå på fri tillgång. De ska inte äta 14 -18 timmar per dygn – de ska ägna sig åt födosök ca 14 - 18 timmar per dygn. Det är en himla skillnad. Jag tror många hästägare har blandat ihop leta foder med äta foder!

Det svåra med att få ner överviktiga hästar i vikt (till skillnad mot oss människor) är att hästar måste äta ofta. Det är därför utmärkt att ge hästar halm eller grovfoder med lågt näringsinnehåll eller gammal gult högt höstbete som de kan tugga på stora delar av dygnet utan att bli tjocka.

Jag har funderat på varför de av våra hästar som i perioder varit mkt överviktiga (t.ex. när vi flyttade hit till Lindnäs och inte hade några boxar och bara åkervall som bete) inte fått fång eller andra välfärdssjukdomar. Har kommit fram till att det antagligen beror på minst två saker: de har inte genitiska anlag för det och de får dessutom varje höst en höstvila när de får klara sig på gult högt gräs med lågt näringsinnehåll. Det blir en naturlig ”svältperiod” precis som vildhästar har. Det senare är bevisat genom forskning: kallblodsraser behöver ”svältperioden” för att återställa balansen i kroppen. De mår inte bra att få foder med höga näringsvärden året om. Mycket viktigt att förtydliga: under den sk. ”svältperioden” har våra hästar fri tillgång på högt gult höstbete. Vilket gör att de äter precis så många timmar per dygn som de vill. Höstvilan för våra hästar är ca 6 – 8 veckor och vi fodrar då bara med hösilage om det kommer mycket snö. Eller om hästarna behövder det. Förra hösten hade vi t.ex. unghingstar som kom till oss tidig höst och de hade inte ”Lindnäshullet” och fick därför äta så mycket hösilage de ville under hösten. Men, inte genom att vi ställde en bal i hagen utan genom att vi fodrade och såg till att grovfodret tog slut precis innan vi gav mer foder. Skulle aldrig ställa ut en bal i hagen (av flera orsaker)

Hälsningar från en något för tjock människa med något för tjocka hästar

Oktober tips – instruera dig själv

Ibland när jag instruerar och korrigerar sitsen känns det som jag säger samma sak om och om igen och det enda som händer är att eleven ändrar sitsen för ngn sekund just när jag sagt till. Aldrig däremellan. Jag vet själv hur svårt det är att ändra på invanda sitsfel, så det är inte det. Men, jag försöker instruera mig själv. Kan låta så här (i mitt huvud alltså): blicken fram, överarmarna längs kroppen, stilla med handen och tummen upp, för guds skull sitt STILL i sadeln). Och det hjälper! Nåja, för en kort stund i varje fall.

Men, nu till det roliga: ibland när jag instruerar och korrigerar sitsen ser jag att eleven lite senare under lektionen korrigerar sig själv utan att jag har sagt något just då. Det gör mig så glad. När jag ser det brukar jag berömma. Givetvis förstår jag att många gör korrigeringar själva som jag missar.

Mitt tips den här gången är att oftare ge dig själv instruktion, förutom att bli en bättre ryttare så sparar du pengar och gör snabbare framsteg dvs ett riktigt kinderägg! Nu ska jag ha lektioner onsdag, torsdag, fredag och varje dag nästa vecka och jag hoppas se många ”egeninstruktioner”.

Känn ingen press ni som ska rida lektion hälsar IA

September – tips från Anja Beran

4 september Tillägg till septembertipset nedan: När jag red dagen efter jag la in tipset om skänkelns placering så märkte jag att jag ändrade vinkeln i knäet när jag använde underskänkeln, men ytterst lite och hälen var fortfarande lägsta punkt. Ska kolla i spegeln när jag rider i ridhuset i dag. Blev lite fundersam och tittade därför just på en video på Valegros ryttare Charlotte och hon ändrar oxå lite på knävinkeln. Jag tycker ändå att det som Anja sa är mycket bra och jag kommer att använda det i min undervisning eftersom när det är problem med skänkelns placering ändras knäets vinkel alldeles alldeles för mycket. Jag kan oxå ha missat en del eftersom föredraget var på engelska. Och precis när jag skriver detta kommer artikel om det föredraget vi var på i augusti på Hippson: www.hippson.se/artikelarkivet/dressyr/sju-punkter-for-en-bra-sits.htm  Tillägg 2  Nu har jag kollat på min underskänkel i ridhusspegeln och det stämmer med texten ovan, dvs en mkt lite ändring av vinkeln i knäet.

1 september  För några veckor sedan var Frida, Denni och på Sparreholms slotts hästcenter och lyssnade på Anja Beran som hade föreläsning om ryttarens sits – ”The seat”. Allt som allt 55 minuter och så BRA! Snappade många saker och en riktigt stor AHA-upplevelse var hur hon förklarade placering av underskänkeln. Alla som rider för mig vet att jag har en riktig ”hang-up” för underskänkelns placering. Och det är ingenting mot Denni´s hang-up…

Tån upp även vid inverkan, hälen ca ½ cm lägre än fotbladet känns som ett mantra på mina lektioner. Någon som känner igen sig? Ofta går jag fram och ”håller” i ryttarens fot och ber eleven driva. Tycker ändå inte att jag når fram. Anja har nog löst instruktionen för det jag vill uppnå: när ryttaren ska använda sin underskänkel ska rörelsen ske i höften, knäet ska vara still (alltså ingen mer vinkel i knäet än den vinkel som redan är). Så smart! Nästa vecka ska jag använda den här instruktionen och väntar mig en BIG SUCCÉ! Har redan testad den några gånger med bra resultat.

Tån upp hälsningar från IA

 

Augusti – tips från Andrew McLean

Lördagen den 2 juli blev vi inbjudna av Malin Andersson till en mycket intressant clinic och föreläsning med den kände Andrew McLean på Sparreholms Slotts hästcenter. Min kära syster Frida gjorde mig sällskap. Nedan finns två länkar där du kan läsa mer om dagen. Det var fyra demoryttare och det var en ren fröjd att se Nina Hofmans 22 år gamla Leo dansa runt i alla övningar med en makalös inställning. Också mycket roligt att se duktiga Lina Dolk rida en riktigt lovande unghäst. Båda hästarna var självklart välridna och gjorde övningen jag nu ska beskriva prickfritt! 

När hästen gör halt stannar den i princip alltid med samma framben och startar sedan med samma framben, dvs. är vänster fram det sista benet som stoppar i halten är det också oftast det benet som startar. I längden blir det inte bra eftersom vi alla eftersträvar en liksidig häst.

Övningen: Gör halt – gå fram i skritt sex steg – gör halt – gå fram i skritt sex steg osv. Detta gör att hästen får starta med olika framben varje gång. Om det är svårt med sex steg kan du göra som min syster Frida: ta 10 steg istället. Jag är supernöjd med övningen som gör hästen mer ridbar, jämnare och mer lösgjord. Och mig som ryttare observant på min ridning.

https://www.hippson.se/artikelarkivet/dressyr/sa-tranar-du-med-hastens-inlarning.htm

https://www.hippson.se/artikelarkivet/dressyr/han-vill-se-hastens-valfard-som.htm

Sommarhälsningar från IA

 

Juli 2017 – gör ett till ultraljud vid dag 40 – 45

Många låter veterinären ultraljuda stoet på dag 17 efter sista betäckningen och blir såklart superglada när stoet visar sig vara dräktig. Bra så, men sedan kommer den falska tryggheten in och håller ofta i sig till nästa år. Jag har hört att 10 – 15 % av de dräktiga stona resorberar mellan dag 17 och 40, men det tycker jag låter högt (av egen erfarenhet). Men, säg att 7 – 9 % resorberar under de dagarna så betyder det nästan var tionde dräktighet drabbas och det är verkligen illa nog. Efter 22 år (i rad) med hingststation utvecklas man och jag har de sista åren påmint (via mejl) stoägarna om att göra ett nytt UL när dag 40 närmar sig. De sista sex åren har två ston, som var konstaterat dräktiga på dag 17 resorberat mellan dag 17 och dag 40. Båda stoägarna har gjort UL vid dag 40 (den ena stoägaren efter tjat från min sida) och upptäckt att stoet varit tomt. Har kört till oss, stona har betäckts om samma säsong och båda fick levande föl året efter. Kollar man istället dräktigheten först på dag 90 är det ju dessutom nästan alltid för sent att betäcka om.

Varför tror ni att försäkringsbolagen försäkrar fostret efter just dag 40, jo för att de största riskerna är borta. Finns inget bolag som försäkrar före dag 40.

Fakta:

Dag 17 efter sista betäckningen kan veterinären genom UL se om det finns en fosterblåsa. Ingen vet om det finns ngt i den fosterblåsan, dvs den kan vara ”tom”. Nu letar veterinären också efter tvillingfoster.

Dag 25 - 26 efter sista betäckningen kan veterinären genom UL se om det finns ett levande foster i fosterblåsan eftersom man då kan se hjärtslagen.

Efter dag 40 efter sista betäckningen kan veterinären genom UL så om det levande fostret har ”fastnat” i livmodern. Har det gjort det kan stoägaren känna riktig trygghet – med största sannorlikhet kommer det bli ett föl nästa år. Säker kan man såklart inte vara. Men, mkt mkt säkrare i varje fall. Man kan kanske jämföra dräktighet vid dag 40 med kvinnors graviditer vid 3 månader (många väntar att berätta tills 3 månader av graviditeten har passerat).

Mitt råd är: gör UL efter dag 40! Blir ledsen när jag hör stoägare som inte har en aning om det här utan känner sig lugna efter UL:et vid dag 17 och blir  mkt besvikna senare. Extra ledsen när deras ston har betäckts tidigt på säsongen och det funnits all tiden i världen att betäcka om. De stona som resorberar så här tidigt kan ibland behöva sprutas igång för att komma i brunst eftersom de själva kan tro (eller deras kroppar snarare) att de fortfarande är dräktiga.

Läs gärna mer här: http://www.iaodenni.nu/html/om_betackning.html

Lycka till med betäckning, dräktighet och fölning önskar IA

Juni  – salt och extra salt

Nu när sommaren och värmen är här passar det bra att påminna om hur viktigt det är med salt för hästarna. Kristina Ekström, vår tidigare foderexpert, berättade för oss att när travtränarna började för några decennier sedan ge tävlingshästaran extra salt direkt efter loppen blev tiderna genast markant snabbare. Nedanstående text är taget från fliken ”Foderråd” här på hemsidan:

Fakta om salt: Hemma har alla hästar fri tillgång till salt. De har de även när vi reser med dem, men då ger vi ändå 2 msk salt efter de har ridits. Vi reser mest på sommaren och då är det varmt och hästarna svettas ofta mycket när de rids. Om en häst är extra svettig efter ett ridpass hemma ger vi den oxå 2 msk salt efter träningen. Vi brukar lägga saltet i uppblött KRAFFT.

Njut av sommaren hälsar IA

Maj 2017 – fölövervakning och betäckning

Vi kan varmt rekommendera ”Birth Alarm” vid fölning. Det är en gjord med mottagare som sätts på stoet. När stoet ska föla kommer din telefon att ringa och du kan vara med under fölningen. Vi har använt ”Birth Alarm” sedan 2007 och har genom den kunnat följa alla fölningar. Bäst var det när det gick sämst, dvs. när Disas fölunge var döfödd. Vi vet, tack vare larmet, att fölet var dött när hon kom ut. Bättre det än att hitta ett dött föl (har vi sluppit som tur är) och veta att man kanske kunde göra något. Det fungerar såklart också med andra övervakningssystem. Det har kommit många nya på marknaden. Men, kamera är inte tillräckligt. En fölning går fort och vem kan kolla i en kamera 24 h/dygn i flera dagar? Under Aktuellt, den 1 maj 2017, finns en bild på Týra med gjorden på sig.

Under fliken ”Hingststation”, och klicka där på ”Om betäckning” uppe i högra hörnet, kan du läsa många saker som är bra att veta om du funderar på att betäcka ditt sto. Vi kommer inte själva ha någon hingststation i år (efter 22 år i rad), men tipsen funkar ju lika bra ändå.

Nu är våren äntligen här hälsar IA

April 2017 – förhållningar

Tänkvärt, son jag har snappat upp lite här och där:

Pether Markne: Häst som ”drar” – vägra gå in i dragkampen, bryt av/sakta av mjukt. Gör om gång på gång med GLADA ÖGON tills det fungerar.

Pether Markne: Ha brallorna i sadeln och ha som regel att kontakta sadeln innan du kontaktar munnen.

Kyra Kyrklund: Överarmen ska ligga avslappnat längs kroppens sidor med vinkel i armbågen, känn förhållningen i armbågen (fritt skrivet utan texten framför mig).

Traudi Björling: Ha en hand som inverkar oberoende från resten av kroppen och erbjuder ett jämt, elastiskt stöd på båda tyglar.

Traudi Björling droppade ett Pether Markne citat på en föreläsning: En ryttare är aldrig bättre än sin handled.

Louise Löfgren förklarade på ett bra sätt förhållning på hennes clinic på mässan i år: fram med handen, fram med handen framför magen.

Jag själv: Ha ”lätta händer”, bär händerna själv. Ge en eftergift om hästen inte lyssnar på din förhållning och ta omedelbart en ny förhållning, ev lite tydligare denna gång. ”En häst ger efter på eftergiften, för att ge en eftergift måste ryttaren först ha gjort en förhållning. Ha fjädring i handleden, ca ½ cm, inte 10 cm och inte ”bomstopp”.

Jag älskar sådana här tänkvärda ord.

Vårhälsningar från IA

Mars – stigläderlängd

Jag verkar ha snöat in på remmar och fötter så nu fortsätter jag med samma tema: den här gången stigläderlängd. Många oerfarna ryttare som rider islandshäst har för långa stigläder. Ett sätt att få till lagom långa läder är följande: släpp stigbyglarna och slappna av i sadeln - låt hela kroppen ”rinna” ner mot jorden. Böj knäna så att det blir en vinkel på knäet och lyft därefter upp fotbladet med svikt i fotleden och där ska stigbygeln vara. Om stiglädren är korrekt tillpassade bör ryttaren kunna inta 3-punksits utan att korta lädrena.

Mycket bra är att då och då korta lädrena ca 2 hål för att komprimera sitsen mera och träna sin balans. Då är det viktigt att vinkeln blir kraftigare i knäet (inte att hälen hamnar längre ner). Hälen ska vara ½ - 1 cm längre ner än fotbladet, både vid neutral sits och vid inverkansridning. Titta på Jói när han rider – han har definitivt inte långa stigläder, ibland däremot korta.

Nukommervårenhälsningar från IA

Februari – håll koll på tårna om du har storlek 38 eller större

När jag började rida islandshäst 1980 var det många som red med höga händer och underskänkeln långt fram (troligen för att få hästarna i tölt). Sedan vände pendeln och det blev vanligare att se händer som var ”nerborrade” i manken och en underskänkel som närmar sig hästens virvel, dvs. placerad mkt långt bak. Varför kan man undra? En mkt skicklig isländsk ridlära kom nog med svaret redan i början av 90-talet (då hade nedborrningen redan börjat):  ”vi förstod att huvudet skulle ner, men visste inte hur”! Jag glömmer aldrig när han sa det – mitt i prick.

Jag har funderat på hur man ska tänka som ryttare för att inte hamna långt bak med skänkeln. Först och främst, varför ska inte skänkeln placeras lång bak? Jo, bl.a. för att ryttaren då blir framåtlutad och för att hästen är känsligare längre fram.

Ett knep jag kommit på är att jag tittar ner och ser om jag kan se mina tår när jag sitter i lodrät sits. Givetvis får jag bara titta ner en kort stund, blicken ska ju vara rakt fram. Om man som jag har storlek 39 så ser jag tårna (ok inte själva tårna de är ”klädda” av stövlar, men ni fattar) om jag har underskänkeln rätt placerad. Testa själv och återkom till mig och berätta om det funkar även med mindre fötter än 38:or.

Hälsningar från IA

Januari  – extra hål på remmar

Ofta när jag kollar utrustningen på en elevs häst och tänker justera lämgden så går det inte att göra det. Varför? Jo, för att det inte finns fler hål (om det nu var så att en rem skulle kortas). Oftast är det kortas som behöver göras eftersom läder är ett ”levande” material som töjer sig med åren, ja faktiskt även när det blir varmt (som när hästen svettas). Mitt tips är att alltid ha minst två extra hål kvar när tränset, sadelgjorden, stiglädret m.m. är tillpassat för att vid behov kunna korta remmen. Extra viktigt såklart på en tävling. Så bums ut i sadelkammaren och kolla ”hålen” och gör nya hål vid behov. Då gör du som proffsen.

God fortsättning önskar IA

Månadens tips 2016

Januari -  Vatten och fodring och Måttband på 2 meter

Februari – Träningstips från Mette Mannseth

Mars - Träningstips från Mette Mannseth, Nils Christian Larsen och mig

April – Volter: centrering och storlek

Maj – Titta på varandra

Juni – Klasser på tävling

Juli – Innerskänkeln mot yttertygeln

Augusti – En gång till: Innerskänkeln mot yttertygeln

September - Njut av att fylla jämnt!

Oktober – Renodla ytterskänkeln

November – Förbered öppna

December – Öppna och boktips

Och här följer själva tipsen:

December – Öppna och boktips

4 december  Tillägg i efterhand om övningen öppna och det hjälpen som oftast används fel: innerhanden. Följer hästen inte innertygeln korrekt, förtydliga då med ledande innertygeln. För att hästen inte då ska gå in på volten (man “öppnar” ju volten i öppna dvs går in på det första steget i volten) används innerskänkeln placerat ngt framåt och fångar upp den drivningen med yttertygeln.  Titta gärna ner på din innerhand en kort stund i öppnan och se vad den gör. Innerhanden ska inte göra förhållning (det sköts mer av ytterhanden). Kolla oxå att innerhanden inte är närmare din mellandel än ytterhanden. Och nu följer själva tipset som jag skrev i förrgår:

Jag tycker alla som är intresserade av att lära sig rida ska köpa följande böcker: Ridhandboken 1 och Ridhandboken 2. Perfekt när man undrar över en övning eller något annat. Först och främst: läs på i en ridhandbok (finns fler såklart) om Öppna. Jag drar bara ryttarens hjälper och hur hästen rör sig kort här:

Ryttaren:

Vikten ngt på inre sittben (i några ridhandböcker står det att vikten ska vara mitt över hästen, men att ryttaren ska gå väl med i rörelsen)

Innerskänklen ngt fram (vid sadelgjorden på en stor häst och tänk då på att de sadlar längre fram än vi) – driver hästen framåt, svarar för böjningen i bålen, och förmår det inre bakbenet att ta mer vikt

Ytterskänklen ngt tillbaka – ser till att yttre bak inte faller ut och är även framåtdrivande

Yttertygeln: ger efter ngt för att släppa fram bogen och reglerar samtidigt hästens ställning

Båda tyglarna förhåller om hästen är på väg från spåret

Hästen:

Hästens bakdel ska vara kvar på spåret och röra sig så gott som rakt fram

Framdelen förs så långt innanför spåret så att det inre bakhoven spårar i riktning mot den yttre framhoven, dvs. hästen rör sig på tre spår

Hästen är jämnt böjd i hals och kropp

Idealet är 30 graders vinkel mot spåret (om öppnan sker utefter långsidan).

De vanligaste felen som uppstår är att:

*ryttarens vikt hamnar på yttersidan. Om det finns en spegel i ridhuset, titta i den och kolla att den inre skänkeln är ngt längre än det yttre.

* ryttarens innerskänkel förs bak och ytterskänkeln fram – dvs tvärtom vad som ska ske med skänklarna. Känn istället att innerhöft kommer fram.

 *ryttaren använder innertygeln för mycket. I en bra öppna kan ryttaren lätta på innerhanden och hästen fortsätter då bara övning. Ge efter på innertygeln!
Om hästen har svårt att ställa och böja sig i öppnan tycker jag att det är bra att avsluta med att gå in på ett böjt spår (istället för att räta ut och rida rakt fram).

Går ngt galet i öppnan (att det t.ex. blir skänkelvikning istället) brukar man säga hästen gått på grund (var hörde jag det)?) och då är det bäst att gå in på en volt på 6-7 meter och sedan börja om.

Innan öppna börjar tränas kan det vara bra att börja med ”bogen in” – då förs framdelen bara hälften så långt in (den yttre framhoven kommer istället mellan bakhovarna). Om ryttaren önskar rida öppna och hästen inte klarar av den böjningen väljer hästen skänkelvikning för att kunna ha bålen rak.

Öppnan gymnastiserar bakbenen och ökar bogfriheten – låter väl som ”mumma” i våra töltöron! Läs gärna förra månadens tips där jag skrev en del om förberedelse inför öppnan.

Lycka till med böjningen hälsar IA

November – Förbered öppna

När ekipaget bemästrar att rida centrerade volter och skänkelvikning för lätta hjälper är det dags att introducera öppna. Ett bra sätt att träna öppna på är följande: gör en volt på ca 6 – 7 meter vid första voltpunkten på långsidan (från fyrkantsspåret). Efter volten rid direkt in i öppnan. Jag vill gärna att mina elever tränar öppna på det här sättet i början. Nu kommer vid till det första som brukar ställa till problem: att rida en 6 – 7 meters volt från voltpunkten. Låter som en baggis, men det är det inte. Volten ska börja och sluta vi voltpunkten, vilket betyder att om den första halvan av volten blir för stor så måste den andra halvan bli lika mycket för stor. Det är inte ok att avsluta med några steg skänkelvikning för att nå fyrkantspåret. Det är på de flesta ridbanan 10 meter till medellinjen. Träna nu på centrerade 6 – 7 meters volter som börjar och slutar vid voltpunkten (tangerar den) så ska jag skriva om öppna i nästa ”Månadens tips”. Varför 6 – 7 meters volt – jo för att det är samma böjning som hästen ska ha i öppnan.

Lycka till med träningen önskar IA

Oktober – Renodla ytterskänkeln

Flera av tipsen har handlat om: innerskänkeln mot yttertygeln. I ridningen är det också viktigt att ha ledarskap över ytterbogen för att kunna rama in hästen mellan hjälperna. Här följer en övning för att renodla ytterskänkeln:

Rid på fyrkantspåret och gör vid någon av vändingsbokstäverna en 90 gradig vändning in mot mitten. Sådana vändningar görs normalt enligt följande:

1) vikten på inner sittben

2) ytterskänkeln (det är den som vänder)

3) innertygeln (vid behov)

När nu ytterskänklen ska renodlas används bara hjälp 1 och 2. Hästen ska ha rak hals och det är framdelen som vänder in, bakbenen trampar på åt sidan på samma ställe. Ryttarens vikt placeras mer på inner sittben och tar fram ytterskänkel och flyttar in hästen. För ej röra innertygeln utan kontakten ska vara densamma i båda tyglarna och hästen ska som sagt  ha rak hals.

Ljuvliga hösthälsningar från IA

September - Njut av att fylla jämnt!

Vilken egoboost att fylla 50 år! Stannar gärna kvar i den bubblan så länge det går och hoppar över så många måsten som möjligt! Därav av det här lite annorlunda tipset.

Augusti – en gång till: Innerskänkeln mot yttertygeln

Pether Markne var helt fantastisk när han hade clinic i Falsterbo. Denni och Divar var också bra! Följande länk hittade jag på Pethers facebooksida:

http://freedomwoods.net/blog-freedomwoods/2016/7/18/the-madness-behind-the-inside-leg-to-outside-rein

Läs den – passar bra in i mitt tips för juli månad så jag fortsätter i samma anda.

Fortfarande sommarhälsningar från IA

Juli – Innerskänkeln mot yttertygeln

Innerskänkeln mot yttertygeln är mantrat som alla insatta och erfarna ridlärare upprepar för sina elever. Som vi alla vet är det lätt att rida för mycket med innertygeln (som är den hjälp som bör användas minst).

Denni visade mig en övning för att renodla hjälperna för ovanstående mantra: Gör en framdelsvändning, men tänk att centreringen är ca 3 meter (som en pytteliten halv volt). Flytta hästens bakdel sidvärts samtidigt som frambenen rör sig åt sidan på den lilla halva cirkeln. Använd innerskänkeln för att sidföra och fånga endast upp drivningen på yttertygeln. Målet är att innertygeln ej används alls – måste den användas i inlärningsfasen så ska den användas som ledande tygeltag (in mot mitten). Titta på din innerhand så att du ser att den inte gör egna rörelser – just innerhanden brukar vara extremt olydig…. Målet är att lösgöra hästens innersida och att innerhandens tygel är hängande. Makalöst effektivt!

Sommarhälsningar från IA

Juni – Klasser på tävling

Min rekommendation när det gäller klasser och tävling är att rida en lättare klass tills poängen för godkänt uppnås (5,0) eller gärna 6,0 i totalpoäng. Börja t.ex med T8 och när poängen där landar på 6,0 gå vidare till T7 eller T5 för att sedan gå över till T3 och därefter T1.

Om det är både uttagningar och final samma dag räcker det för de allra flesta ekipage att rida två uttagningar och ingen eller max en final. I de klasserna som har uttagningar och final samma dag brukar det vara flera på banan samtidigt i uttagningarna vilket gör att uttagningarna nästan är som en final med fler varv än när ekipaget är ensam på banan i t.ex T1.

Det är mycket bättre för ekipaget på alla sätt att rida en lättare klass med bravur än att få ett sämre resultat i en svårare klass.

Hälsningar från IA

Maj – Titta på varandra

När jag började gå på ridkurs med islandshäst för 36 år sedan red vi fyra och fyra två gånger per dag, både lördag och söndag. Alla deltagare var där hela dagarna och vi tittade på de andra och åt lunch och fikade ihop. Sakta med säkert gick utvecklingen dit att vi red tre och tre, sedan två och två och så började vi rida en och en och bara en gång per dag och då slutade många titta på de andra. Jag tycker att upplägget på lektionerna är bättre nu, men saknar att följa andra ryttares utveckling. Vi lärde oss mycket av att titta på många andra ekipage och roligt hade vi också. Tänker på när Johan, Nina, Denni och jag red seriekurser för Karly Zingsheim för 15 år sedan – då red vi en och en, men två gånger per dag och alla följde alla – jättekul och lärorikt! Vi bodde t.o.m ihop och umgicks i två hela dygn. Mitt tips är att titta på några andra ekipage när ni är iväg och rider lektion – det är så bra!

Vårhälsningar från IA

April – Volter: centrering och storlek

Jag har skrivit en hel del om volter, t.ex  i novembertipset från 2011: www.iaodenni.nu/html/tips_2011.html: Volter är så bra om de utförs rätt, inte alls bra om de rids fel, dvs som det mesta i träningen av hästen. Nr 1 är att centrera volten, dvs bestämma var hästen ska sätta ner sina hovar och tempot, dvs bestämma hur fort hästen ska sätta ner sina hovar. Därefter kommer gångarten. Min favoritövning är att utgå ifrån en ca 16 meter stor volt och ha ca 2 meter till C alt. A, voltpunkterna och X och styra med säte och skänklar. Det jag tänker skriva om den här gången är vikten av att förutom att volten är centrerad att den är lika stor i båda varven. Jag har upptäckt både när jag rider själv och när jag har lektioner att volten i det varvet som är svårast oftast först blir större än i det lättare varvet för att när ryttaren börjar få till volten bättre istället bli mindre i det svårare varvet. Tips: fram med konerna – förutom en i mitten även vid de fyra tangeringspunkterna. En bra riden volt höjer hästens ridbarhet, en dåligt riden volt gör att hästen lätt tappar lusten och sliter dessutom på den. Fram för fler välridna centrerade volter. Och kom ihåg: är du inte sugen på att träna koncentrerat på ridbanan – rid då istället ut och njut av livet gärna på en skrittrunda i skogen.

Hälsningar från en bitvis centrerad IA

Mars - Träningstips från Mette Mannseth,  Nils Christian Larsen och mig

Fortsätter även denna månad med träningstips från Mette. Återigen träning som jag gillar mycket: skänkelvikningar. Mette sa att hon alltid börjar ridpasset med att kolla att skänkelvikningarna fungerar åt båda hållen för lätta hjälper. Om hon märker senare att något inte går som hon tänkt i ridpasset  kollar hon gärna av skänkelvikningarna igen. Jag hörde från en av mina elever som red kurs för Nils Christian Larsen att han också är mycket noga med just skänkelvikningarna. Ibland känns det som ryttare tycker det är ”hippare” att träna öppna och/eller sluta. Men om de övningarna ska fungera måste skänkelvikningarna sitta först.

Min favoritövning är att vända in 90 grader från fyrkantsspåret in på kvartslinjen -  rida rakt tills hästen bjuder rakt fram – göra skänkelvikning – om jag gör den mot sargen/staketet (som brukar vara lättast först) stoppar jag den sidförande övningen när det är lite mer än 1 meter till sargen/staketet just för att ytterskänkeln ska vara den hjälpen som avslutar sidförningen och inte väggen. Börjar med den lättaste sidan och byter sedan – rider dock alltid rakt fram tills hästen bjuder fram innan jag börjar med den andra sidförande skänkeln. Är noga med att det inte syns på mig att jag gör skänkelvikning utan bara att hästen utför övningen och att bogen leder åt sidan och att bakdelen följer med. Hellre för lite ställning i nacken än förböjd hals. Efter skänkelvikning (om den varit lyckad) ska ryttaren ha en häst som är lättare i handen än innan övningen. Kom ihåg eftergifterna i själva skänkelvikningen. Börja i skritt och gå sedan vidare till trav, tölt och galopp. Kul är det!

Vårhälsningar från IA

Februari – Träningstips från Mette Mannseth

Denni och jag hade förmånen att få rida för Mette Mannseth på clinicen på Agersta i början av januari. Bästa Mette drillade mig i två av mina favoritövningar vilket var mycket lärorikt, inspirerande och nyttigt. Mina elever kommer att känna igen övningarna eftersom jag använder dem ofta i min undervisning. Nu efter clinicen har jag fått övningarna ännu mer förfinade vilket är kul!

Övning 1: förbered hästen för tölt genom att samla den i skritten. Bli spänstig i överskänkeln – använd underskänkeln så lite som möjligt (helst inte alls). När hästen samlar sig välj då oftast att rida fram i mellanskritt. De gångerna du väljer att rida fram i tölt lägg då till underskänkeln och nu ska hästen svara ögona böj – rid fram i tölt. Behöver du förstärka med spöet – gör det strax bakom skänkelläget och låt då hästen gå fram ordentligt utan att omedelbart använda tyglarna för att renodla de framåtdrivande hjälperna.

Övning 2: rid i tölt och gå ner till skritt – den skritten ska vara samlad och så lik den skritten som du förberedde tölten i som möjligt – välj att bums rida fram i tölt igen efter några steg i skritt (är inga problem eftersom hästen i skritten nu är förberedd för tölt) eller välj att efter den samlade skritten länga hästen till mellanskritt.

Ojbojvaddetärkulatttränanuhälsningar från IA

Januari  - Vatten och fodring och Måttband på 2 meter

Tänkte att “Månadens tips” för januari skulle handla om vatten på vintern och fodring. När jag läser mina tips genom åren (letade efter en annan grej) så hittar jag det jag tänkt skriva om. Men först ett tips från en läsare som läst mitt tips om att mäta hästen regelbundet: “Hej! Jag skrev till dig för ett tag sedan ang mjukt måttband på 2m. Har efter mkt letande hittat en hemsida som har det. De riktar sig mot främst till sjukvård men går att handla som privatperson. Pris 60:-+moms och frakt så under hundralappen. Om du vill tipsa andra? http://www.henryeriksson.se/web/article.asp?artID=767
Vänligen Ulrika”

Tack Ulrika! Och här följer mina nygamla tips: september 2006, december 2007, mars 2009, februari och december 2010, december 2011, december 2012, februari 2013 och januari 2015. Gå gärna in och läs dem!

God fortsättning önskar IA